Avgrunden

Åtgärd

2012-02-01T15:47:00.000+01:00

"Det var ljudet igen.
Ett lågt gnissel. Ett ljud som hon visste enbart gjorde skada på utrustningen. Jävla ljud. Jävla sand.
Det här gick inte. Det skulle äta sönder hela hjulmekanismen tillsist. Smörjmedlet blev aldeles uttorkat och mekaniken skulle stanna eller gå itu. Det gick inte för sig. Att bli hängandes här ute var inte en valmöjlighet. Hon var tvungen att stanna.

Vic drog i en spak och buren skrek sig till ett stopp. Med ett sista gällt skrän låste bromskolvarna i vajern och allting svajade. Det knakade och stönade i metallen. Ett olycksbådande klagorop i natten. När buren lugnat ner sig drog hon en hand genom sitt hår och tog fram verktygslådan under britsen. En smutsig orange lampa blinkade svagt på panelen bredvid henne. Hon gav den en trött blick. Tryckte in servicenumret för att lugna datorn. Alla oplanerade stopp gav den kåtslag. Förmodligen satt det någon där borta i Citadellet och övervakade hennes minsta felsteg.

Servicekoden accepterades och lampan släcktes. Den smorda konsollskärmen blinkade till liv och ett par rader siffror och text matades fram. Sedan följde proceduren.

"VÄNLIGEN RAPPORTERA BERÄKNAD FÖRSENING OCH VÄNTAD AVFÄRD."

"Dra åt helvete," tänkte Vic och knappade tillbaka ett kort svar. Det var en konstig känsla. Kommunikation. Med dem. Hon var så isolerad annars att till och med en kort närvaro av den känsokalla jäveln på andra sidan, så om det förmodligen var en Bot , kändes det...märkligt.
Hon drog av handskarna för att få bättre grepp om servo-nycklen. En burk smörjmedel gjorde susen på hjullagret och hon fick till sist av en bricka för att peta bort geggan som satt sig där inne.
Det var lite kyligt här uppe. Hon stod med halva kroppen utanför buren och jobbade. Försökte skynda sig. Inte för den eländiga konsollens vetgirighet, utan för hon ville inte stå till här för länge. Där fanns saker där nere. Under linbanan.
Fullmånen blängde som en stor jävla boll där ovan och under henne var det lövskog så långt man kunde se. Bara träd,dimma och såklart tornen. Tornen som höll uppe kablarna. De smälte inte in i landskapet. Fan vet vem som bemödat sig att sätta upp dem då det begav sig.
Deras syfte var enkelt. De skulle inte smälta in. Inte vara naturvänliga eller ickehotfulla. Tvärtom var de rätt hotfulla där de stod suckandes i vinden då metallen knakade och stönade.

När hon var klar smällde hon igen luckan,tog på handskarna och blåste på händerna. Det hade hunnit bli jävligt kyligt. Med foten klickade hon på det billiga värmeaggregatet och satte sig ner på pallen framför konsollen. Hon skickade korrekt signal och syntax och datorn accepterade det hela med ett förnöjt blink på den orangea lampan. Sen var allt normalt igen. Tyst och mörkt. Bara konsollens matta sken lös i buren. Värmeaggregatet knorrade lite då det förgäves försökte skapa lite värme nerer vid fötterna.
Vic tog filten från britsen och svepte den om sig. Hon lättade på handbromsen och buren skakade till och tog sen fart.
Det enda som hördes var ett lätt sus från vajern och lövens försiktiga prassel där nedan.

Som alltid riste buren till och krängde i sidled när hon passerade ett torn. Ljudet inkräktade på hennes isolering. Den väckte henne varenda gång tillbaka till verkligheten. Det var inte bara ljudet utan också den svarta väggen som kom så nära inpå. Den åkte förbi lika fort dock. Sen var det över.
Det skulle dröja till morgonen innan hon kom fram till DEV46-kontrollen. Hon kunde lika bra försöka sova lite. Kanske skulle det gå bättre den här natten?
Vic gick över till den enkla britsen och la sig med kläderna på. Filten var inte tillräcklig alltid. Det berodde på vilken sektor hon befann sig i. Hon hade sett så mycket. Platser bestående av ren is sålångt ögat kunde se. Andra ställen hade varit i brand. Det fanns en plats där det varken gick att se mark eller himmel. Bara ren galenskap av svarthet. Och så klart tornen. Som försvann ner i mörkret.
Hon huttrade av tanken. Måtte hon slippa åka dit igen.
"Jag vill...så gärna komma hem bara," önskade hon tyst.
"Bara komma hem..."

När hon somnat fortsatte buren vidare in i natten. Förprogrammerad av okända händer i främmande metallslott. Pressad plåt och nitar. Målad i billiga matta färger. Tyst vinande över ödermarker och bråddjup. Magnetiska domedagsfält väntade i främmande zoner. Sprängade tystnader i brända ökenlandskap. Vart är livet? Vart är kärleken?

Drömmarna tog henne som alltid. Blästrade hennes nakna själ. Rev sönder hennes hopp om mänsklighet.

Och buren gled obönhörligt vidare.

Hennes bur...

Hon vaknade av att buren susade förbi ännu ett torn. Något fick vajern att kränga till och hon satte sig spikrakt upp. Det röda håret hängde tovigt ner i ansiktet och hon smackade med munnen. Torrt. Törstig.
Hon luktade svett och mådde pyton. Kände sig yr. Det gjorde ont i ena bröstet. Förmodligen hade hon legat konstigt.
En spottloska ut genom burens gallerfönster. Hon reste sig upp, kliade sig i skrevet. Vem brydde sig om att vara kvinnlig. Hon hade slutat med sånt för längesen. Hon brydde sig inte.
Datornterminalen blinkade av och an. Information mottagen.
"Jaha, vad nu?" Hon satte sig ner på pallen framför konsollen.
Solen sken starkt i dag. Hon fick hålla en hand över terminalen för att kunna läsa vad där stod.

"ANKOMST DEV46 KOMP.SIG INIT ENHET 10.00 MINUTER."

Hon drog handen över ansiktet. Kände hur gammal hon måste se ut. Varför skulle hon vilja komma tillbaka? Till vad? Att leta kärlek på billiga barer? Sälja sig själv till yngre förmågor för en spottstyver? Det var kanske bättre här. Åtgärden. Kan man inte försörja sig får man köpa åtgärdssystemet. Så var lagen.
Vem var hon att ifrågasätta det?

Vic pissade i en plastbytta och torkade sig med en återvunnen servett som det tydligen fanns i överflöd i förrådskabinettet. I början hade det känts pinsamt och ovant att sitta hukad över byttan. Med byxorna nerdragna runt låren som en annan skolflicka. Nu sket hon fullständigt i det. Ingen såg henne här. Inge skulle se henne igen förmodligen.
Hon hade varit ute i sex månader nu. Alltid nya zoner. Nya kontrollstationer. Ny data och nya sanitetsförråd.
Fast inget var nytt. Allt var gammalt och slitet. Grått och dammigt. Allt utom matförråden. Och möjligen sanitetsmaterielen. Någon måste ju fylla på dem eller? Vem gjorde det? Vem åkte före och fyllde på allt?
Hon ställde sig upp utan att dra upp uniformsbyxorna. En behaglig sävlighet kom över henne där hon stod och kände vinden smeka hennes fitta. Det här var behagligt. Och jävligt dekadent. Hon skrattade, drog upp trosor och byxa. Hällde ut avloppet i hålet för avfall. Det föll såklart rätt ner. Någon stackars jävel kanske fick hennes piss i ansiktet? Om det nu bodde någon där nere överhuvudtaget. Det var väldigt sällan hon såg levande varelser i zonerna. Det hände ibland dock.
Hon hade sett en grupp döda kor liggandes på en äng för några veckor sen. Alla organ var på utsidan av kroppen. De ångade färskt och ett par av dem levde. De sprätte med klövarna i gräset och skrek. Brölade. Hon hade vänt bort ansiktet och inte känt något alls. Det fanns inget kvar inombords ändå.

Ett bett av den torra brödkakan och lite torrmjölk till frukost. Hennes andedräkt måste lukta förjävligt. Snart framme vid DEV46 iallafall. Skönt. Där skulle finnas en dusch och nya sanitetsobjekt. Bindor för menstruation (specifikt ordnat för de kvinnliga åtgärdsdeltagarna) tvål, tandkräm, mat.
Kvaliteten var ingen höjdare. Det var statligt ordnat. Som hela programmet. Allt var mer eller mindre precis tjänligt.
Datorn kvittrade till och en grön lampa blinkade upphetsat.
Konsollen skrev:
"ANKOMST DEV46 KOMP.SIG ENHET. OMGÅENDE. FÄRDIGSTÄLL DATAKOLLEKTION . FÄRDIGSTÄLL PERSONLIG HYGIEN OCH MATRIEL FÖR AVFÄRD."

Buren skakade. Krängde och skrek till då den närmade sig Stationen. Större än de andra tornen stod den där i horisonten. En svart opersonlig jätte. Spetsig och med kalla mörka fönster. En antenn sträckte sig girigt mot molnen från dess tak.
Buren krängde och skramlade. Knakade och protesterade emot de snäva svängarna som krävdes för att leta sig in i bland nätverket av andra linbanevajrar. Det här var en central. Här kunde man växlas vidare till andra zoner. Allt var dock förprogrammerat. Du hade inget att säga till om i åtgärdsprogrammet.
Buren smällde till med ett ryck och stationen knakade dovt av metallens rörelser. Allt var så tyst. Bara vinden, metallens trötta klagande. Några knäppande ljud. Sen en vägg av skrikande tystnad.
Bara datorn som knattrade sina byråkratiska order. Reglementen var till för att följas.

Vic öppnade dörren. Klev ut på den trånga plattformen. Bara en dörr in till kontrollstationen. Hon hade rafsat åt sig sina blanketter och dataROMs. Det gällde att ha rätt blanketter och hårdvara. Gjorde man fel fick man i värsta fall åka tillbaks flera stationer. Det var det värsta som kunde hände. Hon hade gjort fel många gånger. Fått vända om till föregående station. Fylla i intyget och ROM-disken- Hade man riktigt otur kunde man får avdrag på sin ersättning. Den som akumulerades tills man kom tillbaka till Citadellet.
Det gällde att göra rätt.
Hon klev in i stationen. Beiga väggar. Inga möbler. En konsoll i borte väggen och ett enkelt fönster ut. En brits fanns här med. Märkligt då det inte fanns tid för att stanna här. Kanske för den som arbetar för Citadellet? Deras ingenjörer kanske?

En enkel duschkabin fanns i ena hörnet. En liten tavla ovanför konsollen löd:

" DU KAN BLI EN DEL AV SAMHÄLLET IGEN!
VI TROR PÅ DIN FÖRMÅGA ATT KOMMA TILLBAKS!
VILJAN ÖVERVINNER LATHET!
ÅTGÄRDEN ÄR ETT STEG I RÄTT RIKTNING!
DU ÄR EN VINNARE!"

Vic tittade med förakt på tavlan. Hon parkerade sig på stolen framför konsollen, hamrade in ett par kommandon och förde in ROMen i datorterminalens slotdrive. En vägg av text och siffror matas nu in i disken för att kunna lagras och vidarebefordras till Citadellet. De skulle nu veta att hon varit på Stationen och utfört den korrekta uppgiften. Man fick inte lov att fuska. Det gällde att fylla i sina Stationer korrekt och inte hoppa över någon. Annars blev det böter eller avdrag.
Du ville inte återvända från din period som Stationsövervakare till ett fängelsestraff eller i bästa fall bortdragen ersättning.

Hon drog ur ROMen, slängde den på britsen. Drog av sig uniformsjackan och byxorna. Trampade av sig trosorna och klev in i duschen.
Den oparfymerade duschkrämen var billig och sved i hårbottnen. Men den gjorde henne ren. Vattnet var varmt och tycktes bränna bort alla skit som omgav henne. Hon stod framåtlutad med bägge händerna mot kakelväggen. Kände ångan somge henne som en skyddande vägg. Bort från allting därute. Bort från kraven.
Hon mindes tiden i Massivet. Staden av stål och smog. Hamrande kolvarna på fabriken. Lunchpauserna under det droppande kondensatorröret. Sexet i lagerrummet med den mörke kranoperatören. Skratt,värme,trygghet.
Det var borta nu. Smulat till grus.

Det fanns inga handukar så hon fick sitta i duschkabinen tills hon torkat. Ibland smekte hon sig själv i hopp om att nå någonslags flykt. Det fungerade ibland. Men det var över så fort. Det kändes meningslöst att sitta i en plastig skrubb, med håret hängades stripigt runt axlarna, samtidigt som man körde två fingrar i underlivet på sig själv.
Ändå gjorde hon det nästan varje gång. Varje besös på en nya Station. Det gav åtminstone lite verklighetsflykt.

Det var dags att åka vidare. Hon stuvade in mat,sanitetsmatriel och diverse reservdelar som förväntades behövas för resan. Det skulle dröja ett tag tills nästa station. Det gällde att vara förberedd. Ansvar var Citadellets slagord. Vi lär dig ta personligt ansvar. Utan ansvar är du förlorad.
Men livet var mer komplicerat än så. De som inte kunde ta ansvar. De som inte klarade av livet självt?
Vad händer med dem?

Vic lastade in sista lådan. Drog en hand genom det fortfarande stripiga nästet till hår. Hon tittade på stationen med förakt. Spottade en gul loska på fönstret och smällde igen burens dörr.
"Dra åt helvete," sa hon och smällde ner spaken som fick buren att röra sig vidare. Hon skulle aldrig se det här stället igen.
Buren krängde ut på angivet spår och försvann mot en glödande sol i horisonten.

Kommande zon var ett helvete.

En svidande sol brände jorden under burens otröttliga marsch. Röd sand och bruna klippor var allt man såg. Hela tiden samma utsikt.
Vic stod och matade in ett par stämpeltider för att påvisa hur mycket tid hon spenderat i buren, då pltösligt hon såg något i ökensanden. Vad fan var det? Hon kisade och tog på ett av de medföljande heltäckande solglasögonen.
Nog var det en kolonn av människor. Eller liknade människor åtminstone. Hon drog ner på hastigheten. Bromsen kompenserade motorkraft så att buren skrek till, svajade och saktade ner.
Konsollen började pipa. Orange lampa blinkade såklart. Hon ignorerade det hela och plocka upp kikaren.
Nog var det humanoider alltid. Åtminstone vissa av dem. En karavan. Ringlandes flera kilometer gick en marsch. Groteska jättar med feta magar och onyxfärgade kulor istället för ansikten släpade på människor fastsatta i kedjor.
Barn,kvinnor. Hon kunde se att de var fastkedjade runt halsen med överdimensionerade block. Några barn släpades efter kolonnen. De hade varit döda länge kunde hon se. Flugor och maskar täckte deras lik. Alla trampade vidare med med huvdena hängandes.
Det var en grotesk syn. Ju närmre buren kom kunde hon höra att de vanskapta slavdrivarna kommunicerade med brölande som lät lite som skev musik. Det skorrade,vred sig i luften. Sjuka symfonier som var så distorterade att det måste göra ont i öronen om man var där nere.
Vic såg en kvinna falla omkull. Hennes fötter var blodiga och sönderskurna. Hon släpades flera meter innan en tingest som var i närheten brölade till halt. Jättarna var nakna och täckta av svarta cancerogena bölder. En del pissade där de stod utan att ens reagera. Brutala svin.
En av dem ryckte upp kvinnan från marken. Hon flög som en docka. Hennes ögon rullade upp i sina hålor. Smal och eländig. Trasor till kläder.
De slet av henne dem. Kläderna.
Våldtäkten skedde brutalt och under tillrop som lät lite som trumpeter i kristall. Väktaren som brutalt förstörde henne höjde sitt svarta pärlansikte till skyarna och basunerade ut en melodi som fick skinnet att krypa på Vic.
När han var färdig drog han sin blodsmetade lem ur kvinnan och rykte henne ur kättingen. Skallen lossnade och föll ner jämte ett par stenar. Kroppen slängdes bort som en bit skräp i en grushög.
Marschen gick vidare och det fanns inget att göra. De döda barnen släpades vidare mot okända mål.
Buren gled vidare och Vic slöt ögonen. Hon drömde om alkohol eller droger. Vadsomhelst för att döva smärtan. Bara något. Hon ville inte mer.
"Ge mig mitt liv tillbaks. Snälla" Hon föll ner på britsen. Ångesten svepte om henne som en liksäck.
"Vart är jag påväg? Vad är meningen med det här? Låt mig bara komma hem..."
Buren svarade inte. Dess motor tuggade outröttlig på vidare längs kabeln.

Det fanns inget hopp kvar. Åtgärden var komplett. Hon var förstörd. Normaliserad och foglig. Snart redo för Slutsteget.

Ingemar Roos 19 oktober 2011
"

Novell

2012-02-01T15:46:00.001+01:00

Slänger opp en novell jag skrev för ett tag sen. Mycket nöje. Kommer ovan!

Död Man

2012-02-01T15:26:00.002+01:00

Ibland händer det att jag hamnar i författartagen. Dock är där ett problem, eller knappt ett problem men ändå. Jag är ingen författare. Jag kan inget om litteratur. Jag har ingen aning om grammatik eller meningsuppbyggnad rent teoretiskt. Jag läser mest smörja som jag gillar att läsa. Taskig scifi i warhammer 40 000 universet. Eller en och annan stephen king roman. Mest för jag känner för det. Jag kallar mig aldrig för kunnig inom konstformen skrivande eller litteratur.
Ändå gör jag det ibland. Sporadiskt. Långt ifrån en produktiv jäkel. Kvaliteten varierar fenomenalt. Tror jag. Det är få som bemödar sig intressera sig för det jag hamrar ner på pränt. Dock ni få som ger feedback är guld värda.
Men som sagt ändå gör jag det då och då. Varför det? Inte fan vet jag. Kanske är det ett sätt att berätta för någon annan om bilderna som finns i mitt huvud. Bilderna och skiffret som ligger där och virvlar runt i en malström. Nitade i granit av musik som ger en hopp, filmerna som sparkar en i skallen och får mig att leva. Löjligt klyschigt att vi är få som förstår det hela. Som kopplar växlarna i vad som händer på pappret när bokstäverna trollar sina tricks.
Klyschan att 'ingen förstår vad jag gör' gör mig egentligen inget. Jag ger blanka fan i om någon förstår. Min sambo begriper att jag är en knäppis som gör udda saker. Det betyder något.
Men det underliga är att jag gör inte det jag gör för att vara annorlunda. Inte för att tillhöra en viss genre. Det jag gör är naturligt för mig själv. Vilket dock såklart inte alls är det normala.

En bekant sa till mig en gång att, du lyssnar ju bara på skit. Konstig smörja som ingen annan hört talas om. Jag blev glad och sa tack. Därefter förklarade jag för honom att hellre ha en skitsmak enligt normen än ingen smak alls. Ett tomt skal där man fyller det som förväntas, utan fantasi eller kreativitet.

Vad jag vill uppnå med det här blogginlägget? Som sagt...inte fan vet jag. Kanske tycker Du där att det är underhållande på något sätt. Isåfall mission accomplished. ;)

Som lök på laxen delar jag med mig av Dead Man soundtracket ovan och Kombat Unit undertill.

Nyheter från ett isbelagt magnetfält.

2012-01-30T11:10:00.003+01:00

"Nä om man skulle ut och hugga ved nu när stjärnorna står rätt..."

Jag har sån förbaskad kreativitetstorka.
Vill inte göra något alls. Uttråkad och rastlös på samma gång. Ugh. Pallar inte teckna,skriva eller något alls känns det som. Är löjligt less på att gå hemma och slå dank nu.
Man funderar på framtiden trots jag försöker bejaka mitt hippieinre och leva i nuet så gott det går. Men trots allt undrar man ju vart det hela ska bära hän. Jag klagar inte,så mycket iallafall. Det finns fanimig de som har det värre. Hemlösa , utförsäkrade, svältande i detta nuet.
Problemet är nog mer vad man ska göra. Inte om man ska göra något. Planer,drömmar och mål. Något jag oftast har svårt för. Ska vara glad om jag kan planera förmiddagen ordentligt.
Men, nog om det. Det här är inte tänkt som ett pipigt och deprimerande blogginlägg. Egentligen är det jag som försöker sparka igång skrivkrampen genom att på måfå låta orden komma.

Vad som gör mig glad när jag påminner mig själv om det, är att jag får bo där jag vill nu. I en skog. Utan grannar. Tyst och lugnt och ingen som stör. Ett problem ur världen. Det värsta jag vet är att är att inte kunna få sitta ner och samla tankarna. Har man en hyperaktiv mongohjärna med anlag för migrän och tinnitus är det lagom med oljud som det är.
Jag eldar i kaminen,hugger ved. Andas in frisk luft och lyssnar på tomheten. Det ger mig kraft. Katterna har flyttat hem igen från Småland. Det är fint. Jag gillar katter skarpt.

Vad jag vill ha sagt då? Det har jag inte en jävla aning om. Men det kändes rätt bra att skriva lite. Faktiskt.

-Ing0-

Gott nytt år för jävulen.

2011-12-31T15:55:00.001+01:00

Som titlen antyder. Häppy new year.
Vi firar med en låt där SParky från Demented are Go dyker opp. Förträffligt!

Ahh Waits

2011-12-29T21:33:00.001+01:00

Im back

2011-12-29T17:32:00.003+01:00

Jag får skärpa mig.

Inte en vettig blogpost på hur länge som helst. Sitter nu mera framför burken långt ut i ingenstans. Utanför knakar granarna och min fantasi skrämmer skiten ur mig ibland när jag är ute och promenerar på kvällskvisten. Flytten från perstorp var fenomenalt skön. Att slippa alla retard-grannar som besvärade mig kunde inte komma fortare. Dock stressade jag såklart nästan ihjäl mig då det bar iväg. Är man kontrollfreak är en flytt lite av en mardröm.
Näväl. Nu bor vi mellan perstorp och Tyringe i den sömniga hålan Västra Torup. Lönaholma East cost original som det även kallas.
Med sambo,två katter och en stor jävla kamin trivs jag som fisken i vattnet. Dock har jag blivit lite av en hustomte som inte kan låta bli att till vardags hugga ved och pilla med kaminen. Det äter upp en del tid men jag älskar det.
Skrivandet då? Tja, har aldrig sett mig som någon superb författare men jag gillar att göra det när andan faller på. Är jag disciplinerad nu när jag bor ute i skogen och inget stör? I helvete heller.

Dock har det blivit ett par noveller som jag skickat runt till Stewe och Pål. Kanske skulle man slänga opp dem här? Har inte den blekaste hur många som läser den här ynkliga bloggen men skitsamma. Kanske kan det vara kul.

Nyår närmar sig och precis som med julafton kunde jag inte bry mig mindre. Högtider tycks göra mig mer stressad än avslappnad och det sociala trycket irriterar mig mest. Det blir en lugn nyårsafton, lite polare kommer över. Mat och kanske en och annan whisky. Hä. Som jag förövrigt smygsmakar så här på torsdagskvällen.

Det blir iallafall opretentiöst. Precis som jag gillar det.

Var ett tag sen jag bloggade så därför känner jag en smula ovana att babbla på om vadfasen jag har gjort. Kanske är det bäst att sluta....nu.

Häppy Njo Yeäärr!

-Ingo-

p.s vi avslutar på riktigt med en fin dansbanehit!

Lynch gör det igen.

2011-12-28T21:59:00.000+01:00

Focus

2011-11-25T17:09:00.000+01:00

Ahh 70 talet var fint. :) Riktigt jävla bra!

Blaah!

2011-11-13T14:46:00.001+01:00

Ahum

2011-10-23T00:15:00.002+02:00

Testade scannern häromdagen och klottrade lite i allmänhet. Kapten Haddock för fan. :)

Talk is cheap

2011-10-19T16:06:00.001+02:00

Som titlen säger. Snacka går ju. Men...jag har fanimig iaf fått igång pennan igen. Skriver mig en dystopisk jävla novell som handlar om arbetslöshetsåtgärderna i en främmande framtid. Det är fan kul. Hoppas ni lever och mår bra där ute!

Haj!

Back from the dead.

2011-10-18T15:47:00.002+02:00

Var ett tag sen man bloggade. Kanske glömde jag kvar inspirationen på semestern? Iallfall ska jag klämma in ett inlägg nu tänkte jag.

Snabb resume för den som bryr sig. Var på semester på Kreta. Det var varmt som i en smedröv och kryllade av turister...som jag. Blev magsjuk framåt slutet och fick spy i en grekisk buske samt på ett grekiskt internet-cafe. Så nu lämnar vi det. ;)

Tänkte helt sonika tipsa om filmen Dead Man från 1995 om ni inte sett den innan. Johnny Depp,Lance Henriksen,Robert Mitchum och säkert en hel del andra jag inte kommer ihåg. En surrealistisk western på min ära. Musiken är det som är guld värt. Klockren. Slänger in ett smakprov här nedan.

Ännu en berättelse där Ingo visar kroppsdelar för totala främlingar. Jösses.

2011-09-13T12:25:00.002+02:00

Ja. Då var det dags igen. Jag förstår att du redan av titlen kanske undrar, vad är det för fel på den här karln? Ta det lugnt. Allt har sin förklaring. Nästan.

Det var i går framåt kvällskvisten som jag bestämde mig för att slå mig ner i soffan för lite tevetittande. Hade varit en lång dag som jag hängt framför datorn. Varför inte. Lite teveserier och kanske popocorn? Mums.

Dock blev det helt annorlunda. Nu kommer vi till den delen där det blir en smula personligt och kanske du inte bryr dig om det. Det fina är att det skiter vi fullständigt i här på Avgrunden AB. Jag skriver precis vad fan jag vill.

Jag reste mig för att gå mot soffan och Ka-Smack! Någon sparkade mig på pungen. Eller det kändes så iaf. Med en min av stor förvåning och smärta yppade jag orden, "Gääh? Vafan?" Sen POW, en smäll till. Och en till. Alltså tre stycken smärtupplevelser i samma grad som en rejäl pungspark.

Ni som är uttrustade med det här setet delikata löst hängade frukter vet att EN smäll gör jävligt ont. Jag fick nu två till och plus en till efter det när jag febrilt försökte fundera ut vad som var felet. Det gör ont. Som fan.

Nu började jag bli skraj dessutom. Gestikulerandes till sambon och samtidigt försöka uttrycka mig genom pungsparkskänslan gick sådär. Såklart skrämde jag upp sambon med det här och hon febrilt undrade vad hon kunde göra för mig. "Rör mig för satan inte kvinna," ylade jag.

Det fick bli sjukvårdsupplysningen och sen blev det Akutmottagningen i Helsingborg. Gräjt.

Tankar om testikelcancer eller pungvred snurrade runt i huvudet på vägen in. Det var en jävla soppa.

Väl framme fick man såklart förklara sig för en främmande kvinna i receptionen att det var fel på pungen. Efter väntetid fick jag träffa en kärring till och repetera allt jag redan sagt. Sen efter det fick jag stapla vidare till en annan reception och upprepa allt igen för en tredje kvinna. Det var väl själve fan tänkte jag. Kan jag inte bara ha en lapp i pannan med orden "Ont i kulan, övrigt fullt frisk, äter inga andra mediciner."

Det var typ det ända som frågades hela tiden. Gah.

Väl inne i en sal där tydligen läkaren skulle komma satt jag försiktigt på en stol. Ville inte röra mig för mycket med risk för ytterligare en våg av jävelskap. Uff.

Såklart kommer doktorn in och det visar sig vara en kvinna även det. Så. För fyra främmande damer hade jag nu repeterat min sorgevals om den ömmande säcken. Hurra. Tur att man inte skäms så värst. Fast det blev lite värre sen.

Doktorn säger, "Jaha då får du hoppa opp på britsen så jag kan kolla läget."

"Eh va?"

"Ja bara hoppa opp här,"

Sagt och gjort. Klättrade upp på britsen och funderade på hur jag hamnar i dessa situationer jämnt. Läkaren antecknade lite och frågade om det gjorde ont just nu. Nää bara när jag slår i skiten. Hon nickade. Varpå hon sen säger, "Ja jag förstår det måste kännas. Ja fast jag har ju såklart ingen aning om hur det känns."

Här försökte jag lätta på stämningen genom att skratta med i skämtet. Det blev aldeles för högt och gällt. " HÄÄÄÄHÄÄÄ."

Jösses. Ta mig hem nu.

Till sist och syvende kom ordern, "Dra ner byxorna." Varpå det fick bli så. Bara att bita ihop och låta glädjens frukter hänga ut. Hallelujah.

Det klämdes och drogs och fan vet vad jag var upptagen med att försöka agera avspänt och normalt, fast jag hade pungen i en främmande människas beplastade händer.

Men, som tur var var det inget allvarligt. Tur i oturen hade min väntetid här och där gjort att det hela hade lugnat ner sig avsevärt och det var inget som var dödsallvarligt. Förmodligen någon oturlig smäll på något känsligt ställe. Mer än vanligt känsligt då.

Glad ihågen över att kunna gå igen (det var som natt och dag) provspatserade jag runt i salen. Läkaren muttrade och nickade och tyckte det var bra att det ordnade sig. Ja du, jag med.

Kostade inte ett skit heller. Dock tyckte jag att jag borde fått betalt. Trots allt jag som visade snorren!

Jag hoppas att du bäste läsare haft roligare än vad jag hade när jag upplevde det här, men i vilket fall som helst ses vi kanske igen med nya kroppsdelar som jag tycks flasha i tid och otid.

Drar mig till Grekland på torsdag för lite sol och ekonomisk kollaps. Vi ses efter det!

Häj!

Filminspelning på IKEA eller hur jag visade röven för fyra okända människor.

2011-09-09T19:15:00.002+02:00

Jaa dåså. El Skäggo har sålt sig till Kamprads imperie och medverkat i en film för IKEA där poängen var att de kunde hålla många bollar i luften.

Jo. Något sånt. När regissören berättade det hela på knagglig engelska för alla de olika nationaliteterna som jobbade på IT avdelningen hade jag lite svårt för att hålla mig för skratt. "We focus on the balls."

Yes my sweeet balls indeed!

Det hela var avspänt och jag kände ingen vidare nervositet alls. Konstigt nog. Jag brukar vara nojig när jag ska prestera med mina löjliga gycklarskills, men den här gången var det inga problem.

Jag jazzade in på Campus i Helsingborg vid två tiden och såg förmodligen suspekt ut bland alla välpressade skjortor och slipsar som smög omkring över hela området. Kanske var det för jag hade ett enormt behov av att lätta på blåsan, eller för att jag var den enda där med massiv skäggväxt och solbrillor. Terroriststämplen hängde i luften.

Efter lite virrande runt här och där fick jag komma in på IKEA IT AB kontoret. Det krävdes en hel del säkerhetsdetaljer och till sist fick jag min bricka. Mötte även upp med en annan jonglör som skulle vara med. Killen var proffs. Hade jobbat i Paris i 12 år som gatujonglör. Shit. Själv är jag glad om jag inte tappar skiten var tredje sekund.

Han hade med sig en polare som var amatör. Det kändes bättre. ^^

Träffade även en tjej som spelade i något rockband och hennes medföljare som också var glad jonglör-amatör.

För att knyta an till den något udda blogtitlen så var det som så här...

Vi som skulle jonglera fick sitta ner och dricka gratiskaffe i den löjligt stora IKEA mässen. Killen som var proffs hade en lång utläggning om sina år i Paris och svåra publiker etc. Jag satt mest och nickade med och var en smula impad. Sen hände det. Jag råkade berätta att jag var trollkarl alternativt vandrande freakshow.

Det ena ledde till det andra och jag glatt berättade om min episod på Puben i Unnaryd där 40 fulla kvinnor samlats för Ladies night. Det var förövrigt inte en jävel som tyckte jag var underhållande och jag försökte bre på mer och mer. Det slutade med att jag fick dem att häfta fast sedlar på mig och till sist en hundralapp på rööööfen.

Varför berättar man det här för främmande människor man nyss träffat? Om du kommer på svaret vill jag gärna veta för jag kunde inte låta truten sluta glappa.

Som sagt slutade det inte där för någon runt bordet sa : "haha oh det skulle jag kunna betalt för att se bilder på." Varpå jag i hög mongoperson utbrister, "Hää jag har bilder. Kolla in den här!"

http://avgrunden-roos.blogspot.com/2009/03/alive_29.html

Och vips hade jag nu flashat bilder på min hätfklamrade bakdel för fyra främlingar.

Jag skäms inte ialllfall. Det var skoj. De tyckte det var helfestligt. Mitt självhjälptips för dagen. Har du svårt för att skaffa nya vänner? Prova visa röven för dem. ;)

Själva filminspelningen var löjligt enkel. kanske jonglerade vi sammanhängande i en kvart. Resterande tid satt vi och drack kaffe och roade oss med korttricks. Skoj. Jag trivdes som fisken i vattnet. Skit i filmen, jag fick träffa liknande freaks som jag själv och vi utbytte erfarenheter. Riktigt skoj.

Och nu har det hunnits med en kebabtallrik och en pilsner. Raap.

Vi hörs!

El skäggo!

Bollar

2011-09-08T17:44:00.003+02:00

Fick ett erbjudande idag att vara med i en reklamfilm där de behövde en gycklarejävel som jag för lite jonglering. Låter ju kul. Ska deala till mig ett par miljoner för besväret först bara. Skämt åsido får vi väl se vad de säger och hur det blir. :)

Typiskt nog har jag slarvat bort mina jonglerbollar så tennisbollar får duga. Man ska inte vara så kräsen. Udda nog har jag en hel uppsjö av käglor, men de ville ha bollar. Så balls you get!

Dags att öva då. Grannen under kommer älska ljudet av tennisbollar som trillar i golvet. ^^

Ingo El Skäggo

söndagsmorgon.

2011-09-04T11:26:00.004+02:00

Ja vad vanliga människor gör på en söndagmorgon har jag inte den blekaste aning om. Själv bestod min av att försöka väcka fröken s (till stort misslyckande) med hjälp av morbida trolleritricks med en del låtsasblod. JAg tyckte det var helfestligt, hon tyckte inte alls om det. Jag fick skäll för jag spillde på golvet. Men det var en festlig syn dock. ^^

Nu bacon och korv!

Hej!

Det svänger ju

2011-09-03T19:44:00.002+02:00

Tänkte bjuda på en dansgolvsrökare ala Alien Vampires. Ja sånt gillar jag. Enjoy!

Se på fan.

2011-09-02T17:40:00.003+02:00

Ja nu är det officiellt. Efter många kreativa krumsprång överallt i cyberrymden är jag tillbaka i Avgrunden. Har saknat ett ställe att bara skriva allt möjligt skit i. Hoppas det intresserar någon :)

Tänkte sparka igång med något på slump bara.

vad sägs om religion? Jag får besök lite då och då av jehovas vittnen (som jag åsiktsmässigt tycker borde brinna i helvetet) vilka jag behandlar som vanliga människor. Okej kanske behandlar jag dem som om jag träffar lätt efterblivna människor och vill bara vara vänlig. Jag tar emot deras piss till blanketter och broschyrer. Samtalar med en fet pris snus i flabben med dem om tobakens hälsovådligheter och nickar vänligt när de maler på. Varför?

Först och främst behöver jag underlägg till mattallriken när jag äter. Bingo. Vakttornet och vakna är perfekta underlägg när man äter vid datorn eller teven. För det andra respekterar jag ändå människan bakom all bullshit de omger sig med. Även om jag inte skulle tveka att säga att deras tro och all form av rövaktigt tro är inget annat en just rövaktigt, behandlar jag dem vänligt.

Tyvärr kommer de ju tillbaks men det gör mig inget. Det är över på några minuter. Jag skiter i vilket. Jag ska förövrigt flytta ut i skogen.

Just det. Jag och fröken S har fått hyra ett hus långt åt helvete ute i skogen. Yes! Inga störiga grannar och inget jävla oväsen. Och inga Jehovas. Hah.

Ska bli skönt. Vi flyttar i slutet på november och samtididgt konverterar jag till allmän hustomte som hugger ved och elda och skottar snö. Ska bli intressant.

Välkommen tillbaks till Avgrunden. Hoppas temperaturen är lagom.

Nytt ställe

2010-07-09T21:18:00.002+02:00

Sååja. nu har jag officiellt köpt mig en egen plats på internet. Server och domän!
Gå dit nu men hav tålamod då den är enormt enkel och inga finesser precis änsålänge. Försöker klura ut alla kodningsdetaljer och HTML tjofräs.

http://www.nuclearimages.com/

wilkommen!

Ahh

2010-07-05T17:18:00.002+02:00

Ahh yes. Min sambo hade köpt en pilsner till mig när jag kom hem från jobbet. Det är kääärlek det. Raap i värmen!

The other place

2010-06-27T13:58:00.002+02:00

Just nu får väl avgrunden leva lite till, men jag fokuserar mest på den andra bloggen jag smällt upp på wordpress.
Ta gärna en svängom dit om ni känner för det.

http://doctornuclear.wordpress.com

Totenkopf

2010-06-23T21:42:00.004+02:00

Jag har länge haft funderingar på att ha ihjäl den här bloggen. Avgrunden står inte riktigt i stupstocken ännu men det är nära känns det som.
Har planer att starta en bild/serie site i framtiden men får se när pengar och tid infinner sig. Har nu fått tag i en scanner helt gratis (tjohoo) och testkör lite bilder som jag roar mig med att färga och modda i Photoshop.
JAg låter yxan vila ännu ett tag men jag är nådigt trött på den här jävla avgrunden som jag aldrig skriver i. Förutom nu då.
Klart slut!

Här är Onkel Mongo förresten.

Helgen

2010-05-27T23:25:00.001+02:00

Då närmar sig helgen och jag laddar inför trippen till Hässleholm och powermeet. Ska bli kul at kolla in glänsande muskelbilar (personligen föredrar jag -69 och en bit in på 70 talets varianter) och förmodligen fulla raggare.
mest ser jag framemot att hänga med fina sambon och polarna i solskenet med en eller två öl innanför västen.
Stewe, om du läser och har tid får du ju ta en åktur ner dit så kan vi posera som Jan Guillou framför en och annan plymoth barracuda eller så. ;)

Ohjää

2010-05-20T12:07:00.001+02:00

Jävlar vad jag njuter av livet. Solen skiner, jag har rast på jobbet sittandes på en plaststol aldeles själv då chefen är på Gotland. Jag älskar att vara en enstöring ;)

- Posted using BlogPress from my iPhone

-

2010-05-19T20:03:00.001+02:00

Slovenskt så det förslår. Fin fint!
Tänk att en gammal inbiten syntare som jag överlevde Metalgänget i linköping. ^^

Lää

2010-05-16T04:02:00.001+02:00

Sen kväll på svensexan i Malmö. Örr jag tänker inte somna ännu.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Gratis

2010-05-13T09:24:00.002+02:00

Nu är tydligen Portal gratis. Lätt ett av de bättre spelen jag spelat. Aldrig har det varit så fint att skjuta portaler i väggarna.
Underbart koncept och rejält med nattsvart humor. Och tårta såklart!

http://store.steampowered.com/freeportal/

Achtung panzer! Linköping flankeras!

2010-05-11T17:16:00.011+02:00

I djurvagnen kan ingen höra dig skrika

Dåså. Nu kommer rapporten från trippen till Linköping.
Det hela började på Hässleholms station där jag mötte upp med Herr Sundin himself. Vi tog i näven och det bjöds på öl efter öl. Till sist rullade tåget in på perrongen och vi tog första bästa vagn. Ja ni hörde rätt såna rackare var vi att vi struntade totalt i sittplatsnummer och dylikt. Ingen brukar bry sig ändå tänkte vi.
Det skulle visa sig att vi var upplagda för en överraskning.

Hela resan förflöt jävligt fint och det var skoj att träffa Stewe igen och snacka dynga,dricka öl och göra korttrick för hela slanten. Dock kom konduktören fram till oss vid ett tillfälle och påpekade, "Ahem..ni vet att ni sitter i (***)-vagnen)?"
Jag skruvade på mig och sa, "Ehe javisst."
"Bra det."
Vi hade inte riktigt hört vad hon sa dock. Ljudvagnen? Judevagnen? Huuva! Nä det måste vara att det inte var en tyst avdelning då tänkte vi. Dock började det gå upp ett liljeholmens ljus när efter en halvtimme eller så drällde in hundar i överflöd och kattburar vart fan man än såg.
Såklart. Djurvagnen!
Haha på något sätt var det passande att vi två grisar från söder fick åka djurvagn upp mot storstan. Vi korkade upp varsin öl och skrattade åt det hela.

Efter upplevt en rätt grisig toalett i dryga timmar (ja den var nådigt överfull och vägrade spola. Handfatet någon?) var vi framme i ett blygrått Linköping. Regnet strilade ner från den himmelska pissoaren och det var bara att bita ihop.
På perrongen stod horrormäster himself El CJ Håkansson och Göteborgs aldeles egen Baul, eh Pål Eggert. Vi utväxlade handskakningar och upptäckte till vår fasa att Henrik Holmström hade gömt sig någonstans. Han fanns inte att finna. Dock blev vi tyvärr upplysta om att Demonredaktören tyvärr var tvungen att knega den helgen. Attans.
Vi får ses nästa gång Herr Holmström.

Efter en rask promenad intog vi en jävla fin buffé på en kinakrog. Satt fint och man stod sig hela kvällen. Nu bar det iväg till Casa Håkansson.
Väl framme gick vi en husesyn i de olika flyglarna och fick även en visning av biljardrummet som vette ut på borggården. Butlern och kokerskan hade ledigt så vi fick vara helt ifred. Jag skojar såklart. Cj hade en schysst lägenhet med rövaktigt mycket film,böcker och serier överallt. Imponerande!
Vi blev efter ytterligare ett par öl gästade av Malin från Ordverkstan och Miri. Det trevligt att träffa alla live så att säga och truten gick varm på alla.
Jag fick äran att demonstrera lite av mina gycklarefärdigheter och det var roligt att det verkade gå hem. Spik i huvudet och tvångströja plus lite korttrick på det hela gjorde susen.

Bilden norpade från Miris blogg!

Det är svårt att minnas allt som sades och dsikuterades men allt som allt var det riktigt skoj och det blev en sen jävla kväll.
Kollapsen kom vi fem eller sex tiden tror jag. Då kröp jag bakom soffan med en kudde och somnade. Jag har vaga minnen om att delat soffan med Stewe. Måste ha varit obekvämt så jag gick. :D

Slänger upp lite foton härnedan som talar för sig själv. Tack alla som kom och tack CJ för att vi fick våldgästa det regnblöta Ryd.

Stewe på tåget.
Stalin välkommnar på perrongen!

CJ och Pål skålar!
Någon idiot och Stewe i soffan
Kvinnlig fägring och nog ser Stewe lite blyg ut.
CJ passade på att bli spasmatiskt pigg framåt småtimmarna.
"Jag har fångat en fjäril från Skåne. Waaaaarrrgh!"
Bilden norpad från Påls blogg.

Argasi hälsar på

2010-05-11T11:44:00.001+02:00

Kladdar på jobbet! Haha

- Posted using BlogPress from my iPhone

2010-05-10T19:39:00.001+02:00

Har fått besök ikväll så rapport pm Linköping kommer imorrn.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Brraains

2010-04-30T11:19:00.003+02:00

Jösses vad jag är snygg!

zombiebooth för Iphone.

Se hit

2010-04-27T20:19:00.003+02:00

Är i stort behov att att tjäna mig lite extra pengar inom kort. Därför kanske du är intresserad av att köpa dig en freakshow för hemmakvällen? Billigt billigt och stor underhållning!
Jag bjuder på festliga saker som Human blockhead (Hur du rensar den där bihåleinflammationen med en hammare och ett spik). Tvångströjor är ingen match för mig och det är upp till bevis. Jag ligger på farliga spikmattor utan problem eller helt enkjelt trollar bort dig med korttrick eller annan festlig magi.

Boobquake

2010-04-26T10:09:00.001+02:00

Jajamensan idag är det Boobquake day.

http://www.blaghag.com/2010/04/in-name-of-science-i-offer-my-boobs.html

Ett svar på en Iransk prästs korkade uttalande.

Balloonatic!

2010-04-24T09:31:00.001+02:00

Jodå här går pennan varm!

tjofaderittan

2010-04-23T15:04:00.002+02:00

Då blev man 30 år. Hur fan gick det till? Aja ska inte tjata om det i ett helt inlägg nu.
Fick frukost på sängen av sambon i morse och det var fiina fisken. Ett paket belv det med. Se på fan om det inte var en Wacom Bamboo. Alltså en ritplatta till datorn. Här ska ritas. Yipii. Tack till sofi och hennes systrarrr.
Nu måste jag gå och göra ordning i köket slog det mig då sambon är iväg och handlar och förmodligen stryper Herr Roos om jag inte plockat undan. Hähä.
Spana in den här jävla typen förresten. Hahaa :D Nintendo hör av er!

2010-04-20T13:43:00.001+02:00

Här ska det läsas! När världen är ens fiende som idag, blir det bra att slänga sig på soffan med rysk postapokaltptisk bok!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Fullt ös

2010-04-15T09:12:00.001+02:00

Ohh hårt arbete på jobbet. Zzz på fikapausen. ^^

- Posted using BlogPress from my iPhone

Death In June

2010-04-14T17:55:00.002+02:00

"Black angel, black angel
As you grow up
I want you to drink
From the plenty cup
My little black angel
My little black angel as years roll by
I want you to fly with wings held high
I want you to live by the justice code
I want you to burn down freedom's road
My little black angel
Oh lie away, oh lie away sleeping
Lie away safe in my arms
Your father, you future protects you
And locks you safe from all harm
Little black angel I feel so glad
You'll never have things I never had
When out of men's hearts all hate has gone
It's better to die than forever live on
My little black angel..."

Ahh Death In June. Jag får ta och blogga lite senare om dem!

Balkongtime

2010-04-14T16:44:00.000+02:00

Ahhh sitter på balkongen med öl och sambo. Sool!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Konst?

2010-04-12T19:44:00.002+02:00

Har roat mig med Fröken S Torrpastellkritor och här har vi resultatet. En clown! Var nu snälla med kommentarerna då jag är total nybörjare.
Ähh bring it on! ;)

görggh

2010-04-08T17:54:00.002+02:00

Nu har vi fått båda katterna kastrerade och hanen Spock är skapligt återställd. För att vara en katt utan pungkulor verkar han rätt glad. Och en smula mer sällskapssjuk.
Müsli däremot hade ett större ingrepp med operation som sträckte sig över ett par timmar. Hon är helt vimsig och borta. Den stackaren hade inte ätit på kanske två dagar och vi började bli lite oproliga. Dock flög hon idag på tonfisken som serverades under sängen där hon legat och gömt sig hela tiden. Hon åt som fasen och drack tillika. Skönt att hon har aptiten tillbaka. Nu behövs det vila för stackaren.
Och varför undrar ni berättar jag om sådana här mjukissaker som katter i Avgrunden? Inte fasen vet jag! Jag gillar ju katter för helvete. De får mitt skäggiga anlete att mjukna till för tusan.

Nog om det här. Jag har så jävla mycket film jag vill se alltid men tiden tycks bara springa iväg. Jag och fröken s har katterna att tänka på samt allting runtomkring tycks bara speeda på och rusa iväg. Är vansinnigt trött om kvällarna och pallar nästan inget alls. Störigt.
Har massor med prylar att ta i tu med om den rent fysiska orken funnits där. Har ju t.ex en plan på att måla en galen clown på duk. Just det ...sen var det alla filmerna. Gnnh. Har en hel radda i kösystemet men bredvid mig här på bordet såg jag nu "The Many Deaths Of Ian Stone". Fick den med mig hem från scifimässan och den verkar schysst.

Om jag inte svimmar av i ett hörn på obestämd framtid, så hörs vi igen någon annan dag. Ta taa.

P.s Följ mig på Twitter nu för satan. jag har en polare och en hög med Botar som följer mig. Jag är ensam och patetisk. Haha! d.s
www.twitter.com/ing0 (<... en nolla i slutet alltså)

Ingo...tröttare än fan själv!

2010-04-07T00:31:00.001+02:00

Halv ett och katterna vägrar att sova! Jag vill
Mest strypa dem långsamt. Grr

2010-04-03T20:09:00.000+02:00

Spriten börjar göra sitt denna påskafton! Wiooho!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Kludd

2010-04-03T02:01:00.001+02:00

Mitt i natten kladd ! Natti natt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Glad påsk

2010-04-02T11:14:00.000+02:00

Glad påsk där ute!
Ritade av någon anledning en vindögd brud i slöja istället för huckle som den klassiska påskkäeringen. Jaja förvirrat.
det får bli lite mångkulturell påsk helt enkelt ;)

- Posted using BlogPress from my iPhone

kultur

2010-04-01T11:06:00.002+02:00

Ahh två pärlor!

Hur man gör annat än att arbeta på jobbet.

2010-03-30T11:10:00.001+02:00

Bwahaha! Fejs på planka! Vem fan behöver papper?

- Posted using BlogPress from my iPhone

ScifiMässan Rapport

2010-03-28T21:44:00.009+02:00

Dåså. Kväll i Casa Roos/Harrysson.
Är helt slut i kroppen och en smula hungrig. Men mest av allt är jag jävligt nöjd med dagen. Har haft enormt skoj och tiden bara sprang iväg. Scifi mässan i malmö 2010 rockade fett.
För hundra spänn inträde var det helt klart jävligt fint. Det myllrade såklart av svettiga nördar i tjocka glasögon och vanliga nördar utan glasögon. Samt många kvinnor som gärna klädde sig i ett par nummer för tajta wonderwoman kostymer etc.
Det här var grejer det här!

Det blev en hel del bilder samt en jävla massa inköp. i sedvanlig ordning var där också en radda kändisar som signerade bilder och gjorde photoshoots. Finn ett fel i lineupen tänkte jag för mig själv när jag läste:
Robert Englund från Terror på Elm street. Micheal Biehn från Aliens, Någon idiot från Twilight som ingen brydde sig om förutom småtjejerna, Ruggero Deodato känd för Cannibal Holocaust och andra smaskiga rullar. Andrew Sachs från Pang i Bygget och Någon brud från Dark Angel som ingen ville ha autografer av.

hmm stackars Andrew Sachs (Manuel) satt mest och såg glad och gammal ut i sitt bås där på kanten. Några enstaka besökare då och då. Jag kände knappt igen honom. Nåväl jag passade på att tajma det hela bra så att när jag kom var det Robert Englunds Photoshoot. Jag slängde upp pengarna och stövlade in framför kameran. Karln var ju helfestlig. Han verkade tycka det var skitroligt hela tiden, hur många foto han än poserade för. Alltid samma energi och skoj kommentarer till alla fansen. Proffsigt!
Han stabbade mitt skägg med stil den jäveln!
Jag spankulerade runt och dräglade på alla prylar och leksaksfigurer ett tag för att helt plötsligt upptäcka att jag stod bredvid Micheal Biehn på mässgolvet. Han såg bakfull och uttråkad ut där han stod och kliade sig i röven. Sen gick han och satte sig vid sitt bord och slängde upp fötterna. han ville nog hellre träffa Linda Hamilton och tillverka fler John Connors än att signera bilder åt svettiga nördar. Jaja man får väl fan anstränga sig lite för att se lite glad ut att folk ger en komplimanger hela dagen.

Micheal Biehn (som jag höll på att kalla Mister Biehn! Jösses) har tråkigt

Jag gled omkring lite och snokade bland autografbilderna som var till salu och bestämde mig för att inte slänga 200 spänn på en autograf. Jag hade andra planer som jag kommer till senare. He he.
Skakade tass med Ruggero Deodato och funderade på att fråga om han visste att hans namn skulle kunna förkortas som Deo, men frågade istället om han hade haft en lång dag och sånt. Han skrattade och smajlade och sa något obegribligt. Bapeiboopi. Knasiga Italianos.
Jazzade vidare i hopp om att få droppa lite fler namn i min blogg och hamnade hos Jeremy bulloch som spelade Boba Fett i Star Wars och ingen vet hur fan han ser ut. Det kanske bara var en kille från gatan vad jag vet. Han tyckte jag hade "ahh Good beard that is," hoho. Tack ska du ha!
Passade sen på att köpa lite serier. En skräcktidning jag aldrig sett förut från 1990 som heter Terror. Verkar intressant. Sen blev det en Star Trek tidning och en Pyton från 1997. Köplustan grep mig när jag fick syn på ett Slaine Album som jag bums la vantarna på!
En två jävla meter lång plansch på Captain Kirk till min dörr åkte ner i påsen med!

http://twitpic.com/1bknku

Men det bästa var nog ändå gratis. Som jag nämnde innan fick jag en ide när jag gled omkring i eufori av allt nörderi som omgav mig. Fröken S som inte var med mig utan av någon bizarr anledning åkt till Ullred för att storhandla, blev riktigt avundsjuk när jag ringde och berättade att jag och Robert englund klippt mitt skägg. Jag kände att jag fick fixa något till henne.

Jag knallade helt enkelt fram till Englund där han satt och skrämde småbarn och frågade om han skulle vilja göra en videohälsning till Fröken S.
Han svarade snabbt "Sure sure, whats your name and hers?" Sen sparkade han igång. Haha vilken jävla dåre.
Här är resultatet jag mms:ade Sofi sen. Hon blev en smula chockad och impad. Riktigt jävla skoj!

Slänger upp lite random bilder från dagen då jag känner att energin börjar tryta i skallen på mig nu. Dags att hoppa i kojen kanske.

Tuffa figurer för fasen!
Vader spelade live...eller err något ditåt.
Badges för vinsten.
Fasen inte var dag man spelar flipper!
Terminator 2 pryl.
Knallhårda Partner för helvete!

Nerdville

2010-03-28T15:20:00.001+02:00

Sitter och suger på en kopp kaffe på scifimässan i Malmö. Jevlar med roliga grejer hör är. Har köpt ert pst serier änsålänge. Conan, terror och pyton. Mums. Har även passat på och photoshoota med Robert Englund. Han piercade mitt skägg med freddy-handsken, den jäveln.
Mer info kommer senare. Dags att ta ett varv till bland svettluktande nördar. Som jag.

ingo out!

- Posted using BlogPress from my iPhone

twat!

2010-03-27T09:32:00.001+01:00

Har återupplivat min gamla Twitter för er som använder sånt.

http://twitter.com/Ing0

Ing0 med en nolla i slutet that is.

Konst

2010-03-22T16:00:00.003+01:00

Har efter ett tips från polaren herr Rööf, snöat in brutalt på Wayne Barlowe. Enormt begåvad konstnär och hans målningar av Helvetet från 'Inferno' är klockrena.
Är det någon som har shitloads med pengar över och känner för att ge bort en fin fin present till undertecknad, spring iväg och köp 'Wayne Barlowes Inferno' då för helvete. ;)

Här finns hans hemsida.

Skjut en snut?

2010-03-21T19:54:00.003+01:00

Ahh dessa rättvisans beskyddare.

Dansk polis misshandlar obeväpnade demonstranter

Danska polisen visar sitt fula tryne utanför tråget! Tamigfan skandal!

Dela med sig

2010-03-18T17:50:00.002+01:00

Här kommer en spotifylista man kan roa sig med! Det hjälper om man gillar elektronisk industri alternativt lite eddie meduza här och där. ;)

Ingos Festliga Lista

Its not easy beeing cheesy?

2010-03-17T22:07:00.002+01:00

Smutsig Bakfylla

2010-03-14T19:38:00.002+01:00

"Bakfyllan ligger som blöt sand i skallen på mig. Jag kallsvettas och känner smaken av vodka fortfarande i munnen. Det disiga ljuset plågar mig som om jag hade stått inuti solen självt.
Spikar jobbar sig in bakom ögonen.. Ögonen är bara en förlängning av din hjärna. Därför är de så känsliga.
En hammare slår livet ur mina tinningar för varje steg jag tar.
Det är söndag och jag går fram genom skitiga kvarter någonstans bakom Möllevångstorget. Halv nio på morgonen.
Jag har sovit i bara ett par timmar och kroppen är mörbultad. Ändå är jag uppe och irrar. Det drar lite kallt och jag försöker krypa in i skinnjackan. Jag skulle inte sagt nej till en mössa men allt jag har är solglasögon. Alltid något.
Det ligger fortfarande kvar en del smutsfläckad snö här och där i stan. Våren har inte slagit på riktigt ännu. Det gör mig detsamma.
Jag hoppar över en vattenpuss och faller nästan omkull. Fan min kropp är helt körd. Benen tycks plågade av träningsvärk. Jag känner att det ömmar i revbenen.
Slagsmål? Alla tänder kvar och inga rispor i ansiktet iallafall. Det såg jag i spegeln på dass i morse innan jag lämnade den främmande lägenheten.

Jag kommer in på en bakgård som får mig att stanna till lite. Mest för att ta lite luft och försöka att inte gå under av det ständiga hamrandet innanför pannbenet.
Här ligger skräp och smuts mer frekvent i rännstenen och oljefläckiga vattenpölar grinar åt mig med sina oregelbundna mönster. Det stinker något sött i luften. Någon har tänt sig lite jazztobak.
Jag ser en slarvigt målad skylt som läser "Loppmarknad" längre fram. På en bänk utanför ingången dit sitter två kvinnor på en bänk.
Den ena är fet och blossar girigt på en cigarett. Hon har totalt misslyckats med att måla sitt ansikte. För mycket läppstift färgar av sig på cigarettens filter och maskaran har runnit. Hon andas tungt och hostar till när jag går förbi.
Den andra kvinnan ser mer härjad ut. Hennes ansikte bär på någon slags tyngd. Allting ser jobbigt ut och hon ser mig inte ens.
Båda kvinnorna är klädda i slitna kläder. De är själsligt döda och svarta som korpar. De är dödsfåglar som hackar ut dina ögon.
Ett par barn i yngre tonåren plockar burkar bland fimparna. De pratar på något främmande språk sinsemellan. Någon knuffar till någon och någon kallas för fitta.
En orange pickup buss står snedparkerad upp på trottoaren. Två rödbrusiga män håller på att lasta ur en soffa. De säger inget men jag hör deras tysta suckande när de lyfter av sin last.

Bakom lastbilen stöter jag på en gänglig man. Hans hud är blek och jag ser direkt att han är full eller hög. Förmodligen båda delar. Han skrålar hest på något exotiskt språk och tittar sen på mig med ett tandlöst leende. Då inser jag att

han är förmodligen inte många år äldre än mig.
Under en sekund ser jag honom. Rakt in i honom.
Vem är han? Vart är hans drömmar? Den här mannen, fångad i ett ögonblick och trasig ända in i hjärtat. Har han kommit från ,för oss svenskar, ett spännande mellanöstern? Ett land med varma kvällar, lär man kan stå lutad mot en skrovlig

sval vägg? Har han någon som bryr sig om vem han egentligen är?
Nu står han här. Slagen i bitar med kemikalier rusande runt i blodomloppet. Byxorna är söndriga och en pissfläck är illa dold i skrevet.
Finskorna han bär är smutsiga och illa medfarna. En gång har de kanske varit hans finaste ägodel?

Han skriksjunger fram något mer och lite spott fastnar på hakan. Sen är han borta. Nerför gatan vinglar han. Full eller hög , nio en söndagsmorgon. En miserabel asfaltdröm driven av kemiska ångor. Ångesten motas bort med piller och

sprutor. Jag får en sur känsla i munnen.Jag måste ha kaffe.
Bara runt hörnet och ett kvarter ner, har jag nu kommit fram till Möllan. Här är allt annorlunda. Överallt flockas fejkade konstnärerer och extremveganer. Man går i mysiga koftor och sandaler och sitter på kafe' med en ljum latte. Man

låtsas leka bohemisk och intellektuell. Spännande och konstig fast de alla är vanliga människor från övre medelklassen som aldrig har öppnat en bokjävel i sitt liv. De har aldrig målat en enda tavla eller skrivit en sida.
Låtsasmänniskor som roar sig i den stora jävla sandlådan! Vanliga människor som vill låtsas vara konstiga och missanpassade
. Medans ett kvarter ner låtsas de konstiga och missanpassade vara normala.

Jag blir till glas när jag står där i hörnet och skakar av bakfyllan. Genomskinlig och sval långt i i hjärtat. Det bor ett vilddjur inuti min skalle som inte går att tygla. Ett monster som häller i sig sprit tills magen blöder.
Innerst inne skiter jag fullständigt i allt. Kanske mest mig själv.
Vilddjuret skriker av törst och jag rycker till. Berusning vrider tankarna utåt istället för att känna de vassa tänderna i bröstet. Som nu.
Jag börjar gå nerför gatan igen. Inget stoppar mig. Jag är osårbar och iskall.

Det finns inget kvar."

Ingemar Roos, 14 mars 2010

2010-03-13T14:43:00.000+01:00

'Solen bränner Perstorps snöfläckiga gräsmattor och det droppar vatten från taken.
I radhusidyllen skottar man den numera lösa snön och skrockar gemytligt grannar emellan. Längs gatan går Jag själv och super in det sköna vädret. I öronsnäckorna vrålar Kombat Unit på fullt spett med We are machines.
Det är en bra för dansant industrimusik.
Jag ger en tant ett leende när vi möts, men på svenskt man'er lyckas hon tvinga blicken åt ett helt annat håll. Jag vet att hon förmodligen tänker, 'hur fan ser ungdomen ut nyförtin? Konstigt hår och konstigt skägg. Usch och fy'

Det gör mig inget. Jag är van och gillar dessutom skilja mig från mängden. På mitt eget sätt.
Laibach marscherar igång i lurarna och jag går vidare hemåt med extra schwung i stegen.

- Posted using BlogPress from my iPhone

2010-03-09T19:14:00.001+01:00

Oh yes. Äntligen nyklippt igen!

- Posted using BlogPress from my iPhone

2010-03-09T11:07:00.001+01:00

Och nu har datorn dött på riktigt igen. Färglada prylar i booten är ett dåligt tecken. :(

- Posted using BlogPress from my iPhone

RIk som ett troll

2010-03-08T19:49:00.001+01:00

Vill man förresten ladda ner fler av min låtar så jag blir rik som ett troll kan man göra det här.
Hurraa!

http://www.noisehead.com/mypage/blindfucker

Vilken bra gameshow!

2010-03-08T19:25:00.000+01:00

Musik

2010-03-08T14:04:00.003+01:00

Puh har nyss trillat ut ur musikdimman. Tänkte dela med mig av mitt senaste ihopkok där jag experimenterar hejvilt med indiska Sitarer. Det svänger ju fan!

BlindFucker - Bombay Bombs

En slips i vinden

2010-03-07T01:39:00.001+01:00

Något drucken och vilse i Malmö rapporterar jag från fylleriets värld. Är en smula förvirrad just nu och gurglar vodka.
Hepp!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Musiktips

2010-03-05T19:39:00.004+01:00

Trött på mainstream musiken?
Less på sing and songwriters med halsdukar på sig fast det är varmt?

Här kommer lite musiktips från underjorden!

Visst är det något speciellt med nunnor i gasmask?

Spräng världen!

2010-03-05T18:51:00.002+01:00

www.medgadget.com

Äntligen.
Denna jävla dator har fått mig att slita mitt redan slitna hår tusen gånger om. Och allt började med ett litet fel på hårddisken...som lavinartat ballade ur till en mastodont kollaps av hela skiten.
Pow! Wham! Zap! För att uttrycka sig i old school Batman termer.

Jag ska inte tråka ut er med tekniska bögerier och terminologi, men låt mig iallafall säga så mycket att jag var på gränsen att svära mig fri från datorer och alla dess likar. Gaah! Korrupta filer,värdelösa Service Packs, felaktiga versioner! Humle och Dumle! Fan och hans mormor!

Nåväl...efter ungefär korrekt räknat 16 timmar, (8 timmar isträck lagt på tvådagar) började jag trilla av pinnen. Det var rövaktigt irriterande och förmodligen en smula stolthet med i bilden då jag kunde lämnat den på service men tokvägrade. Kan själv!
Och se på satan. Det gick. En ny hårddisk senare och lite svett och nu whisky, fungerar jävelskapet.

2010-03-04T11:35:00.000+01:00

Min klockrena sambo överraskar!

http://ampernos.blogg.se/2010/march/live-long-and-prosper.html

Är man nörd så passar det utmärkt. :)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Grr

2010-03-01T11:35:00.000+01:00

Min dator har lagt av helt och hållet. Jävla dumburk. Vi ses på andra sidan om jag fixar en ny eller trollar med knäna.

- Posted using BlogPress from my iPhone

2010-02-25T19:24:00.001+01:00

Katt,mus, tangentbord. Allt man behöver eh?

- Posted using BlogPress from my iPhone

2010-02-23T17:42:00.001+01:00

CP-Patrol strikes again!

Jag känner defenitivt stt jag måste nog gå ut och få frisk luft nu. Örgh en smula instängd.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Stenad?

2010-02-23T13:49:00.000+01:00

Hmm

2010-02-20T11:32:00.004+01:00

Snart är det dags att fylla år slog det mig och jag kan aldrig komma på vad jag önskar mig. För det mesta är det inte så viktigt för min del.
Men nu har jag iaf kommit på lite prylar jag sitter och suktar efter. Tänkte mig likagärna skriva ner det här om någon får för sig att låta pengabörsen jobba.
Absolut inget tvång för gudsskull men jag lägger upp det mest för att jag har det friskt i minnet.
Brukar alltid sluta med att när det närmar sig dagen d har jag glömt vad fan jag önskar mig eller behöver...

Ok here we go.

Carl Sagan's Cosmos 7 dvd set. I like!

En Wacom till att teckna direkt in i datorn och redigera. Åt helvete med scanners! :D

Något plagg från Fields Of The Nephilim. Skjortan ser ju stentuff ut! Hög prio på denna. Köper nog den själv annars. haha

CD/DVD med Rotting Christ. Aeolo var jävla bra. Den förtjänar att bli köpt.

En Tally Ho deck. Sägs vara bra kvalitet!

Linking Rings 300 mm.

Nörden i mig går hit ofta! haha

Eller kanske bara en klapp på axeln går också bra. ^^

Ajö!

Cheers!

2010-02-15T20:00:00.001+01:00

Vroum

2010-02-14T14:18:00.000+01:00

Laddar upp batterierna på gamla Bettan. Satan så segstartad idag.

- Posted using BlogPress from my iPhone

I helvetet

2010-02-11T20:41:00.002+01:00

Fy fan har för en halvtimme precis tagit mig ur Helvetet. Det hela började när jag gick ur affären med min påse matvaror. Helt plötsligt ser jag en stor suddig boll i luften framför mig. Vad i helvete?
Jag blir livrädd och gnuggar mig i ögonen. Den försvinner inte.
Jag skyndar mig bort till bilen och väl i bilen blir det värre. En stor välvd krans av spetsiga blixtar tycks skimra framför mig i synfältet i en slags cirkel.
Helvete. Vad fan är det här tänker jag? Har mina linser förstört ögonen på mig? Är jag fullständigt galen? Väl hemma slängde jag mig i sängen och hade precis kommit ner under täcket när bomben briserade i min skalle.
Ett litet ord som gör utstrålar smärta bara genom att titta på det.

Migrän.

Fy faan vad ont det gjorde. Eller nej, jag underdriver. Det var fan värre än när jag hade hjärnblödning för elva år sen. (Japp faktiskt värre, på lasarettet hade jag iaf morfin i blodet. Sweet joy) Det spännde och bultade under pannbenet och i sidorna på huvudet så jag trodde på allvar att jag skulle kollapsa. Antingen det eller sprängs skallen på mig. Bokstavligen.
Riktigt obehagligt men nu är det över. Hoppas fan aldrig att det händer igen.

Explosion

2010-02-11T13:47:00.001+01:00

Jävlars! Jag svämmar över av kreativitet. Fan så mycket inspiration som bara trillar in. Kanske är det våren som är på gå g?
fömodligen är det Rotting Christs nya skiva som eldar upp mig.
musik är underbart!

"The world is going up in flames"

- Posted using BlogPress from my iPhone

Katt bestyr

2010-02-10T16:47:00.001+01:00

Sofi bygger kattställning

Tillägg!
nu busar katterna för fullt!

Testing

2010-02-07T21:05:00.000+01:00

Testar blogga från telefonen.Joho från skithuset på min ära. Over and out

- Posted using BlogPress from my iPhone

Kultur

2010-02-01T18:32:00.003+01:00

Måste dela med mig av underjordskultur!

Rapport

2010-02-01T18:12:00.004+01:00

Var med kollegan Toft på barnkalas nu i helgen och körde den mer vänliga varianten av vår freakshow. Det hela gick smärtfritt. 15 små kräk...err..änglar satt och tindrade med ögonen när vi spatserade in i salongen. Med bowlerhatten på sne körde jag mitt och toft sitt. Allt som allt var det helt okej. Bättre än vi förväntat.
Det var trorts allt vårt första barnkalas för satan, men ingen Damien satte eld på oss och ingen somnade. Perfa. Jag fick en Bowmore Whiskey av Tofts brorsa för besväret och den satt fint. Jag sörplade i mig ett par glas på kvällen sen.

Slänger upp en bild här nere. Censurerar de små liven då jag är facistiskt korrekt då det gäller att publicera bilder på människor online utan deras vetskap.
Lägg märke till att det är jag som ser gladast ut. Mycket märkligt? :D

Trollkarln på jobbet!

2010-01-27T21:38:00.001+01:00

Huvudlöst på min ära! ;)

Ja så produktiv är jag på mitt jobb. Haha :)

örgh

2010-01-21T17:45:00.001+01:00

Har nyss kollat min utbetalning från akassan denna månaden. Livet är inte fett...

podcasts

2010-01-20T17:15:00.002+01:00

Jag är ju en podcastknarkare så jag tänkte dela med mig av lite tips. Har du någon favorit podcast?

Skeptics Guide To The Unvierse.
Kanonintressant om man gillar skepticism och vetenskap och nörderier!
http://www.theskepticsguide.org/

Skeptoid
Samma som ovan fast lite mindre format och inte en hel timme. Kort och koncist om vissa ämnen.
http://skeptoid.com/

Astronomy Cast
Fin utbildning om man vill lära sig mer om universum och kosmologi.
http://www.astronomycast.com/

The Magic Newswire.
Om man är som jag intresserad av trollerivärlden och dess nyheter.
http://www.linkingpage.com/

BallyCast.
Blog och podcast om Carnivaler,Sideshow och Burlesque!
http://ballycast.com/

The Instance.
För alla era worldofwarcraft behov! ;)
http://theinstance.net/

Har ni några tips?

Kolla även...

2010-01-18T21:01:00.003+01:00

...in Pål Eggerts blogg där han klockrent diskuterar det irrationella i ett hemskt tankesätt. The Secret och Haiti. Ja jävlars.

http://varldenskabrinna.blogspot.com/2010/01/insida-blir-utsida.html

Oansvarig?

2010-01-18T20:32:00.002+01:00

Det fanns en tid när jag var fascinerad av Självhjälp-industrin och dess otroliga budskap. (läs jag hade otroligt värdelöst om döme och sökte förgäves efter något att tro på)
Jag har med åren kommit att förakta selfhelp-rörelsen och dess futtighet och rädsla för att vägra inse att vi kanske inte har någon mening här på planeten. Att vi kanske inte alla behöver bli otroligt rika och lyckliga. De är våldsamt rädda för sin egen litenhet.
Plus att de är fulla av skit för det mesta också, och älskar att gotta sig på Oprah alternativt Larry King eller (insert valfri omdömeslös mediaidiot här)

Jag hade kunnat pladdra på långe om alla möjliga undervisare som tycks veta så mycket bättre hur just DU ska leva ditt liv och hur fel du gör just nu. Men vi går direkt på källan som gjorde mig upprörd. JAg lyssnade för längesen på allehanda möjliga tvivelaktiga ormolje-försäljare och tyckte att de hade ett jättebra budskap. Men någon gång under resans gång trillade ett par poletter ner och jag började använda mitt rationella sinne mer än röven som jag tydligen tänkt med länge.
James Arthur Ray, en välkänd egengjord miljonär och krängare av sitt egenhändiga "bli lika bra som jag och rikast i världen" skitsnack var i ropet i nyheterna förra året. Den idioten har nu haft ihjäl två personer och lyckats trolla in en hel del på sjukhus. Bra jobbat där! Familjerna till de döda tänker säkert positivt.
Man kan säga att detta är effekterna av ickerationellt-tänkande. Om du stänger in dig i ett tält utan luft och med jävligt varma stenar som förångar allt syre samt att du svettas ut all vätska ur kroppen, räkna med trubbel. Har du dessutom fastat i 36 timmar innan kan ju också göra en del för din kropp. Men vad vet jag. Jag håller ju mig bara till sån där tråkig vetenskap som bara ska ta reda på fakta. ^^

Här kan man läsa lite om det hela:
http://www.cbsnews.com/blogs/2009/10/12/crimesider/entry5378668.shtml

En video där en föredetta anställd intervjuas.
http://abcnews.go.com/video/playerIndex?id=9286875

Ny länk

2010-01-16T14:25:00.001+01:00

Den här fungerar nog bättre.
Splatter Galaxy. Moaha

http://www.2shared.com/file/10709702/161c8a70/Splatter_Galaxy.html

The return of Blindfucker

2010-01-13T18:53:00.003+01:00

Mitt gamla industri-mongo-synth band BlindFucker har fått en renässans 2010! Efter lång dvala blev det en ny låt! Wohoo. Håll till godo. 10 fria nerladdningar sen tas skiten bort från sidan. Först till kvar! Jaja vill man ha den kan man alltid peta på mig.
Precis som rövometern ska man inte ta det på för stort allvar. ;)

Här är Splatter Galaxy!

http://rapidshare.com/files/335269615/Splatter_Galaxy.mp3.html

Rai rai rai

2010-01-13T13:36:00.002+01:00

Hej på er. Har varit ett tag sedan något vettigt och längre inlägg.Sitter här och försöker skriva detta inlägget då en katt envisas med att bita mig i fingrarna. Haha. Spock tycker det är helfestligt med knatter från tangentbordet. Alternativt att bita i mina hörlurssladdar.
Imorrn bär det iväg till djursjukhuset i Hässleholm med de små kräken för en hälsokontroll. Arrgh nu bet han mig i skägget. Dags att kasta bort katten. Ett ögonblick!

Såja. Jo som sagt dags för hälsokontroll på de små liven. Har haft lite kisseriebesvär utanför lådan med Müsli så vi har misstankar om kanske urinvägsinfektion eller helt enkelt bara lite misstag. lika bra att ordna en kontroll. Dock blir jag brutalt fattigare om det nu var möjligt att bli fattigare men jag tror att det går nog att bli lite mer utmärglad. Vi har haft lite kärvt nu med bilar som strular och som sagt katters som strular. Men vi är glada ändå.
Har man aldrig haft mycket pengar från början att röra sig med är det knappt någon skillnad. :)

Vidare kan jag stoltsera med att jag och min trollerikompanjon Toft ska dra på barnkalas den 30:e. Fi fasen vårt första gemensamma gig på detta året. Det är fan stort.
Men ni kan vara lugna. Vi väljer bort spikar i skallen, tvångströjor och annat blodigt för de små. Det passar tillexempel bättre på Eskapix firmafester hähä. :)

Nu får det vara för den här gången. Vi hörs!

P.s Förövrigt passerade en Asteroid en smula nära jorden idag. Håll i hatten! ;)

http://blogs.discovermagazine.com/badastronomy/2010/01/12/asteroid-to-pass-earth-harmlessly-wednesday/

bloggtips!

2010-01-06T08:33:00.001+01:00

http://orsakverkan.blogspot.com/

http://tankebrott.wordpress.com

http://blogs.discovermagazine.com/badastronomy

Blitzkrieg mit katz!

2009-12-31T11:02:00.004+01:00

Ja då har vi blivit föräldrar här i PErstorp. Ja eller ta det lugnt nu för fan, jag pratar om kattföräldrar. Två små krabater lever nu jävel här hemma i lägenheten. Faktiskt jäkligt roligt. Dock failade Spock den manliga redan igår och trampade i sitt eget bajs i kattlådan. Hoho. Jaja så kan det gå.
Så här ser dem ut.

Müsli

Spock

Ja förresten, gott nytt år önskar jag med Hammare!

Sen julklapp?

2009-12-23T11:45:00.002+01:00

Om någon råkar ha lite över och känner för en sistaminuten julklapp tar jag gärna en Pontiac GTO Judge!

Eller möjligtvis går det minst lika bra att få ståpäls av en Chevelle SS!

Det är vad jag kallar ljuv musik för öronen!!! :)

Brinnande skägg, elektrisk orolighet och grön diet?

2009-12-21T16:52:00.005+01:00

Ja då var det juletider helt plötsligt. Det gick fort. Eftersom jag är vansinnigt less på min blogg och aldrig skriver något i den tänkte jag åtminstone passa på att skänka lite musiktips till omvärlden.

Vi börjar med Clutch - Electric Worry

Samma band går vi vidare med och noterar det stentuffa skägget. Hoho

Och på slutet får vi ett diettips från Tysklands stolthet, :Wumpscut:

Tom Waits

2009-11-29T10:13:00.002+01:00

Denne man är en av mina stora favoriter helt enkelt.

Här kommer några fantastiska livelåtar. Lite whisky har nog gått ner genom den strupen under åren som gått. ^^

Growl för helvete!

Håll käften och hoppa upp på hästen!

2009-11-23T13:34:00.000+01:00

http://shutupwomangetonmyhorse.com/

Step Riight up!

2009-11-19T10:35:00.003+01:00

"The freakshow has arrived!"

Ja. Jag kunde inte låta bli. Mitt ego krävde lite bilder här på bloggen. Fröken S och hennes monsterkamera gick varm i går när vi skulle ta lite bilder och skicka till släktingarna. Jag ballade ur en liten stund och fäktade med brödkniven, men allt gick lugnt till i slutändan.

Lite kaffe på det här då?

Ajö!

Någonslags tävling

2009-11-16T21:49:00.002+01:00

Ja..eller...vem är nördigast. Vad heter den här!? Och ja..vad det ÄR för något ligger i namnet i sig så...
Hah!

Den som svarar rätt vinner en tur i Stephen Hawkings rullstol!

Antichrist

2009-11-16T10:33:00.002+01:00

www,horrorgeek.com

Såg Lars Von Triers Antichrist igår. Hade ingen aning om vad som väntade dock. Jag tänker inte köra den i RÖVoMetern då jag fortfarande tvekar vadtusan jag tyckte om den överhuvudtaget.
När filmen var slut kom jag på mig själv med att ha blivit en smula känslomässigt triggad och muttrade "Vad fan e de här för skit. Jävla konstnärer ska vara så satans symboliska och uttrycksfulla. Baah"
Jag förväntade mig en slags grym historia av något slag jag inte kan förklara riktigt. Filmen var ju extrem på många sätt men jag blev så jäkla paff över det rätt ohyggliga naturbilderna. En smula obehagligt rådjur, en jävligt äcklig räv ja och det var ungefär bara början. ^^

Men för att inte irra bort sig i bland häxor och psykotiskt knulleri som filmen mer eller mindre kretsar kring, får jag nog säga att så här en dag efteråt sitter jag ändå och funderar på filmen. Hmm hmm hmm?
Den där jävla dansken fick mig att reagera på något som jag inte kan placera riktigt och det både stör mig och gör mig imponerad. Film är ju oftast missvisande att vi tror att det handlar om att när vi stänger teven så ska vi glättigt småprata om hur braa den var. Och hur spääänande den var.
Film så som böcker och annan intrycksmedia kan mycket väl handla om reaktioner och på något sätt greppa tag i betraktarens krage så han flyger av sofflocket.
Många fina ord och krubukter eller hur? Jag tror fortfarande inte jag fattar ett skit av Von Triers (smörja? konst? kanske ett och samma ord?) men den påverkade mig iallafall. Den olycksbådande stämningen i skogen kombinerat med ett läskigt sexliv och ultravåld. Jodå.
Skulle jag kunna betygsätta den hade jag istället för Rövar använt Krossade Pungkulor alternativt Rostiga saxar.

Antikrist klart slut!

Cosmos

2009-11-09T17:40:00.002+01:00

Snabbtest!

2009-11-02T19:38:00.001+01:00

53 words

Speedtest

Leende Blodsprängda Ögon.

2009-11-01T17:09:00.004+01:00

Leende Blodsprängda Ögon
Av Stewe Sundin och Ingemar Roos

När min morfar dog kom det etthundratjugosju kvinnor till hans begravning. I olika kulörer, storlekar och hårfärger. Morfar brukade säga att Jesus frälste folk med korset, själv frälste han dem med kuken.
Vi var ofta på besök hos morfar under min uppväxt. Jag hade några av mina bästa somrar där på gården utanför Vreshult, mitt i Jämtlands skogar. Innan vi flyttade till Skåne vill säga och avståndet blev åt helvete för långt.
Efter själva ceremonin i kapellet gick färden mot den lokala bygdegården längs de vindlande grusvägarna. Bygdegården låg en bra bit utanför centrum, det kändes som flera mil. På den tiden körde jag en pippigul PV 544 från ´64, upphottad med både B20-motor och dubbla avgasrör. Det var stake under den skallrande plåten vill jag lova.
Längs långbordet dukades kakor och smörgåstårtor upp i mängder och överflöd. Och så pilsner, konjak och snaps såklart. Morfar var ingen ogin jävel, tvärtom. Han var en hyvens gubbe som gillade sitt doppa med kask. Själv hade jag redan dragit några stadiga supar ur kvartingen jag hade liggande under det leopardmönstrade passagerarsätet i PV:n och började känna mig lurig.
Men inte fan hann jag mer än kliva in i bygdegården, förrän jag hörde en välbekant röst.
”Men, men pojkar… Är det inte lille Argasi som kommer här?” Det var såklart ICAhandlarn från butiken i Vreshult. En avtärd och skinntorr herre, som talade mycket grovt och mycket långsamt. Handlaren hade haft emot mig ända sen jag försökte snatta åt mig de där två Mellanölen sommaren sjuttiofem. Som vanligt hade han sina bägge halvmongolida söner med sig.
”Blir det nån ny säsong av bingolotto eller är succén över för gott”, frågade den ene sonen med brett flin. Folk runt omkring fnissade och skrockade helt öppet. Det brukar nämligen påstås att jag är lik teveprofilen Leif Loket Ohlsson. Jag visste med ens att förolämpningarna och gliringarna skulle stå som spön i backen hela jävla kvällen.
”Skit på dig tjockhuvud”, kontrade jag, ”Och det gäller er alla här inne!” Jag ögnade runt bygdegården. Samma snyltande patrask som hängt runt i trakten och snackat skit om varandra så länge jag kan minnas. Nu var de gråa och förskrynklade med saggiga rövaballar och taxöron till pattar.
”Men inte fan är väl Loket från Skåne pojkar?” skrockade ICA-handlaren, ”Ta ske`n ur mun när du pratar din lille grötkäft.” De bägge sönerna såg hotfulla ut, som skelögda spegelbilder av sin skinntorre far.
Jag skulle just svara något fyndigt när alla i bygdegården drog ett djupt andetag, för att sedan häpet tiga. För där paraderade dom in; morfars damer. Alla etthundratjugosju följde inte med till festsalen, kanske knappt en tredjedel. Men det var fullt tillräckligt för att täppa till näbben på den kaffesörplande flock asgamar som där församlats.
Morfar hade verkligen älskat sina kvinnor, han brydde sig liksom aldrig om vad andra ansåg vara vackert och vad de ansåg vara fult. Därför var damerna tjocka och gamla, magra och trötta, blonda och påtända, högljudda slampor och musgrå bibliotekarier, i en salig liten röra. Man hörde röster på både amerikanska och samiska, stockholmska och danska, liksom en tvättäkta kinesiska.
De lokala förmågorna drog sig förskrämt undan flodvågen av östrogen som sköljde över rummet, medan jag villigt och stridsberedd klev rätt in i svallet. Det luktade så gott av Gula Blend och nytuperat hår att draggen ryckte lite i brallan.
Storögt och skelögt blängde ICAhandlarn och hans bägge söner avundsjukt, när jag eskorterade den ena efter den andra skönheten till bordet, drog ut stolar och hällde upp saftiga groggar och immiga snapsar. Likt en vingklippt gammal orre visste jag att det fanns fetta i luften. Min enda chans var försöka locka ned åtminstone en av pullorna på min nivå.
Många av damerna hade ena foten i graven och den andra på en rulltrappa, minst lika gamla som morfar själv eller äldre. Idag är jag inte lika kräsen som då, för du vet i mörkret är alla katter grå. Men på den tiden sorterade jag bort gammeltackorna, för det fanns gott om yngre förmågor längs långbordet. Några hade fan kunnat vara Morfars döttrar, och det kanske de också var. Jag trängde mig ned hos en flock på fyra som såg ut att ställa upp på det mesta.
Halvvägs genom räkcocktailen insåg jag hur skenet kan bedra. Fruntimren satt bara och snackade om morfar. ”…och så stilig han var”, sade en fräknig och rödhårig sak från Örnsköldsvik, ”till och med nu på ålderns höst.” De andra nickade instämmande, och jag fick nästan för mig att de tittade på mig med ännu större avsmak än tidigare.
Sen pratade samma rödhåriga en evighet om hur morfar tagit henne med till Kanarieöarna på semester och om hur kul de haft och hur dyrt det var där nu för tiden.
Jag krökade, åt räkor och höll min jävla käft. I kaffepausen gick folk ut för att röka, hämta frisk luft eller påfyllning i dunkar från bagageluckorna. Själv hoppade jag in i PV:n och halade ut min lilla kvarting. Det hela var ett fiasko. Hade jag vetat att det skulle sluta så kunde jag lika gärna stannat hemma i Skåne.
Just som jag satt där i mina tankars ensamhet rycktes passagerardörren upp och in ramlade en stor kvinna i en knallröd klänning. Hennes hår var blont och mascaran hade runnit till två kolsvarta myrstigar längs kinderna. Något med hennes andedräkt sade mig att hon nyss spytt.
”Int har du lite sprit till mig”, flåsade hon fram och det hade jag såklart. Hon bröt kraftigt på finska och presenterade sig som Tanja.
”Är det din bil”, frågade hon och försökte rätta till korvskinnet till klänning, men det gick inget vidare. Mängden valkar påminde mig om ett dragspel.
”Visst är det min bil bejbi”, sade jag och försökte elegant tända hennes cigarett, men svedde av en av de slynblonda lockarna istället.
”Perkele se upp för faan du människa”, grymtade Tanja men skrattade sedan så att de enorma pattarna nästan hoppade ur klänningen.
”Är det du som är…”, hon rynkade hela ansiktet, ”..Ar-ga-si?” Hon uttalade det stötigt, med svårighet.
”Jajamän bejbi”, svarade jag och gjorde mitt bästa för att knipa tufft med ögonen som de gör på film, ”jag är Argasi Dae.” Tanja nickade sakta.
”Din morfar talade ofta om dig Argasi.” Plötsligt kände jag en klump i bröstjävlet. Som en skavig tegelsten. ”Jag fick för mig att ni stod varandra nära. Saknar du honom?”
Jag tittade på wunderbaumen som dinglade i backspegeln. Den luktade vanilj och mitt synfält blev helt plötsligt alldeles suddigt av tårar. Jag tittade ut genom rutan istället. Där stod begravningsgästerna och drack hemkört och slog ihjäl mygg i Jämtlandsnatten som om ingenting egentligen hänt.
”Javisst saknar jag honom. Jag älskade faktiskt den gamle gubben”, sade jag slutligen till finskan. Hon tog sig en jävel till ur flaskan.
”Mig knullade han när jag var på konfirmationsläger här nere vid sjön”, sade Tanja, fast det lät som `nullade´ med den finska brytningen. ” Satanaa jag var bara femton och sugen jämn o ständig. Int har du lust att gå ned till sjön och nulla med mig Argasi?” På kväkande skånska fick jag fram något som påminde om ett `Ja´.
Väl nere vid vattnet gick det undan. Tanja vräkte omkull mig med sin enorma hydda, men jag landade mitt bland brännässlor med arslet före.
”Aj så in i helvete! Bort, bort från mig!” skrek jag i panik tills Tanja förflyttade sina nätta nittiofyra kilo och jag kunde ta mig på fötter. Flåsande pressade jag upp henne mot en ungbjörk istället, som knakade protesterande. Upp med klänningstyget och ned med troseriet i en flygande fläng. Tanja flåsade tillbaka och pressade sina läppar mot mina, det kändes som fuktiga skivor av fläskkotletter gled runt över munnen. Hon hade definitivt spytt tidigare.
”Va fan är nu detta?” Tanja stelnade till när byxorna föll och sköt mig ifrån sig. Jag tittade ned men allt såg ut som vanligt.
”Vad det är? Det är själva målstaken bejbi!” Utropade jag hest. ”Hela Abbekås stolthet!”
” Morfar din var en bra man med en bra kådd”, sade Tanja och skakade bestämt på huvudet, ”han hade ingen sån där perkeles snabel. Den där krejen gå int för sig i mig.” Hon tog sina trosor och gick därifrån. Jag stod kvar och såg ut som en lessen Tapir. Med brallorna runt anklarna och gråten i halsen.

Tillbaka i bygdegården fanns inte ett spår av Tanja. Alla fruntimmer verkade uppslukade av jorden. Två gubbar sov i ena bordshörnan och handlarens söner bröt arm med sina vänner under svettigt stånkande.
Väl i PV:n såg jag att kvartingen var tom. Lika bra det. Kisande med ett öga åt gången körde jag därifrån. Jag skulle hem till Skånes platta jävla landskap. Till korvkiosken i Abbekås och deras underbara mosbricka.
Men vid nästa krök gick min pippigula stolthet i diket. Det är Jämtlands vägar i ett nötskal. De har knappt ens hört talas om infrastruktur däruppe. Efter två rejäla försök att få upp kärran från diket, så jord och gräs sprätte åt alla håll gav jag upp och tog apostlahästarna in mot stan. Där fanns åtminstone ett stadshotell, med bar och allt.

Det var en deprimerande promenad som jag företog mig. Mitt humör var ännu sämre sedan jag slagit i pitten i ratten när jag vrängt mig ur PV:n. Jag gick längs vägkanten med händerna nerkörda i fickorna och med skavande röv i de alltför trånga finbyxorna.
”Fattas väl bara att det skulle börja regna med, ” surade jag i mustaschen och hörde sedan en åskknall. Helvete då.
Regnet som kom var kallt, hårt och blött. Det hela var en obehaglig upplevelse. Ja lite som att medverka i en wetsex-film från Grönland, tänkte jag och flinade.
Åtminstone hade jag inte ont någonstans. Ja förutom i min skavda röv då. Gud vad jag hatade att gå. Hade aldrig promenerat i onödan en enda gång i mitt liv. Gå och hämta posten lille Argasi, hade min mor sagt ibland. I helvete heller, hade jag tänkt och tagit sparkcykeln.
Gå till grannen och hämta öl Argasi, hade min far sagt. I helvete heller, hade jag tänkt och tagit bilen olovligt för att köra runt kröken. Ni förstår poängen. Och nu gick jag här. Traskandes som en jävla luffare med det lilla hår jag hade ståendes på ända och med en pitt som låg och skavde på kalsonglinningen. Helvetes finska till att vägra en ett ligg.
Piss och papir, som dansken säger!

Det där förbannade regnet gjorde inte saken bättre. Det piskade ju för jävulen ner nu och jag började överväga om jag skulle gå tillbaks till PV och tokrunka till fantasierna om en bantad Tanja? Nä fan. Jag hade för dålig fantasi och fan om jag inte var närmre Vreshult nu.
”Tur att det inte blixtrar iallafall”, tänkte jag när en åskvigg nästan fick mig att skita ner min skånska röv. Det var ju själve satan. Åskan rev genom himmelen som om Tor snortat amfetamin och fått för sig att ta en fylletur med sin vagn. Regnet hamrade ner som sylvassa piskrapp och infanterielden i röven och mellan benen skavde värre än någonsin.
”Förbannade sadistjävel!”, skrek jag med händerna höjda mot himmelen. ”Vad har jag gjort dig för ont din satans bög till Gud!?” En blixt vrålade ner i ett träd bredvid mig och skiten sprängdes i luften. Det virvlade träflisor och bark över mig i ett ozondoftande helvetesmoln. Jag drattade såklart på arslet ner i en vattenpöl. Med slokande mustasch tog jag mig upp på darrande ben. ”Nu var du rolig va? Helvetes, jävla…”
När jag stod där och mumlade svordomar som skulle fått Lucifer själv att bli mörkrädd, såg jag plötsligt strålkastare leta sig fram bakom mig. En bil.
”Heliga Horor! Jag är räddad ”, gurglade jag och plaskade ut i vägen med en smutsig tumme höjd. Här ska liftas tamigfan!

Jag stod med gapande mun och stirrade när en mattsvart Buick Eight på mullrande tomgång bromsade in framför mig. Ett blött ljud av en våldsam motor, som med sina liggande cylindrar kunde explodera i ett jävla vrål. Det visste jag allt. Inte fan hade jag själv råd med jänkarbil men nog visste jag.
”Nå. Ska du ha lift min herre?”
Kvinnan bakom ratten var en tigrinna. En spinnande katt som strålade av porr rakt i ansiktet på mig. Hennes hy var sensuellt sminkad väldigt vit, och hon hade en röd blomma vid örat. Brösten framhävdes av en randig och väldigt åtsittande tröja. Jävlars hon kunde ju nästan styra ratten med rattarna.
”Hää,” sa jag som ett fån.
Kvinnan kammade bak en korpsvart hårlock och höjde ena ögonbrynet.
”Självklart”, fick jag äntligen fram. ”Öh. Jag menar jag är lite blöt i röva bara.”
”Det gör inget lilla gubben, du kan hänga dem på tork över baksätet ”, spann hon. Jag jublade inombords då jag klev in och satte mig i. Femtiotalsbrudar med raggarbilar! Jippii nu får du säkert ligga!
Jag tittade försiktigt i ögonvrån för att inte verka alltför framfusig. Runt hennes breda höfter bar hon en sexig skinnkjol som knarrade lätt då hon satte sig tillrätta och la i en växel. Jag såg att hon hade en tatuering på vaden. Var det en fladdermus?
Hon slickade sig om läpparna och såg på mig med stora mörka ögon. Jag blev knäsvag och pillen dansade hambo i kalsongerna.
”Så,” sa hon med släpig röst. ”Vart ska vi?”
”Arr, närmsta stad blir bra. Är det inte Vreshult som ligger här någonstans?”
Hon nickade och tryckte gasen i botten. V8:an exploderade och jag trycktes bak i sätet.
”Hupp, här går det undan,” sa jag med ett slappt flin.
Kvinnan åmade sig litegrand och rättade till kjolen. Hon sa inget och vindrutetorkarna vevade på i jämn takt. Jag försökte igen.
”Ahem. Jag heter Argasi. Kommer långväga ifrån. Skåne du vet. Hörs kanske på dialekten?” En tryckande tystnad, bara V8:an under huven som vrålade genom den regniga natten.
”Så…vad heter du då?” Nu fick hon väl fan säga något. Jag började få slut på kallprat och det kliade i röven.
Plötsligt bromsade hon in. Jag flög fram och slog pannan i instrumentbrädan med en platt smäll. En stöt for längs ryggraden ner i brallan och kuken slaknade tvärt.
”Ajsomsaatan! Vad gör du kvinna?”
Hon vände sig om sakta mot mig och jag såg att hennes läppar var särade. Sakta slickade hon med en rosa tunga runt den fylliga putmunnen. Den ena handen hade letat sig ner på utsidan av skinnkjolen och smekte hennes underliv. Mina ögon for upp och staken var som ny igen. Givakt för helvete!
Jag satt gapandes och tittade på när hon förde sin hand under kjolens kant och med ett lätt krafsande ljud smekte sin fitta där under. Hennes andhämtning blev häftigare och häftigare. Motorn brummade fortfarande någonstans i bakgrunden men jag hörde den knappt. Jag hade fullt upp med att titta.
Hennes vänster hand hade nu varsamt börjat smeka de välformade pattarna på utsidan av hennes randiga tröja. Hon rörde sig rytmiskt och liksom juckade där i sätet på sin egen hand, djupt begravd i fittan på henne. Det knarrade i skinnkjolen och jag blinkade allt fortare för att inte missa något. Jag var i extas!
Hon stönade av vällust och jag kunde höra ett plaskande ljud därunder kjolen när hon ökade takten med handen.
Hon vände huvudet mot mig och jag såg att hon var svettig i pannan. Tungan letade sig runt läpparna och jag kände hennes andedräkt komma ut i kraftiga pustar. Det doftade jordgubbstuggummi.
”Jag heter Rahaela.” stönade hon, ”Knulla mig blå!”

Sagt och gjort. Jag behövde ingen skriftlig inbjudan till det här kalaset. Efter lite krångel med bältet och fipplande med skorna låg jag nu i baksätet med Rahaela ovanpå mig. Hon var härligt mjuk och go. Hon hade runkat upp kuken med en rödnaglad hand och sedan satt sig på huk över den. Våt och tung gled hon ner till roten, doften av jordgubbstugummi var överallt, blandat med doften av fitta.
”Mmm shit. Mer!” stönade hon och jobbade upp och ner. Hennes kjol låg slängd i framsätet och tröjan likaså. Hon var härligt mullig och bred över höfterna. Jag såg min skånska stake försvinna in i en lurvig hårbuske mellan hennes ben. Brösten skumpade upp och ner och jag försökte fånga ett av dem med munnen. Jag fick det i mitt ömmande huvud istället och la ner bröstsugandet.
Istället grabbade jag tag om hennes skinkor. De dallrade till när jag klatschandes knådade dem. Härligt greppvänliga trots att svetten gjorde dem allt glattare och halare. Rahaela red mig som en vildkatta och skrek stönande mitt namn medans regnet hamrade som maskingevärseld mot taket.
” Hallelujah. Tack ska du ha din gamle bög,” tänkte jag och riktade en tanke till Gud. Föga anade jag att han inte hade det minsta med saken att göra.
Jag skulle precis till att spruta min säd rakt upp i äggstocken på Rahaela när en hel del hände som förändrade mitt liv drastiskt. Man kan säga att det är ganska väsentligt för min historia.
Jag kände som sagt den bekanta känslan av en ilande eld komma upp för ryggraden. Värmen som spred sig ner mot kukskaftet skulle alldeles snart explodera utav bara fan. Just då rycker kärringen sig av mig med ett saftigt plopp.
”Skitnödiga sjömän!” skrek jag som en snuskig Kapten Haddock och blåste i väg satsen rakt upp i biltaket istället. Den fastnade som tapetklister för ett ögonblick och började sen makligt dingla neråt mot mitt ansikte. Detta hann jag inte oroa mig för. Mitt jordeliv var slut inom tre sekunder förstår ni.

Rahaela tycktes kura upp sig mot bakdörren och hennes svarta hår stod åt alla håll. Hennes ben var särade och fittan blängde på mig som en hårig mussla.
Plötsligt tog hon sats och flög på mig. Jag skymtade i virrvarret av hår och pattar att hennes ögon strålade mörkrött. Hon pressade ner mig djupt i baksätet och hon var stark. Så in i helvetes stark! Sen bet hon mig.
Långa vassa tänder skar in i min sladdriga hals och jag skrek. Jag lät som en griskulting och försökte slå mig loss men förgäves. Min kuk slaknade av rädsla och jag kände mig kall. Kramper for genom min kropp och känseln tycktes försvinna ur mina ben.
Jag stirrade förlamat upp i taket på sperman som sakta droppade i nacken på Rahaelas hår. Hon rörde sig ryckigt och sög. Sög livet ur mig. Farväl Abbekås korvkiosk.
Plötsligt satte sig hondjävulen upp. Blod fläckade den en gång vackra munnen och hon gned en röd hand mot sitt venusberg och vidare in i fittan. Hennes knogar skavde mot min kulmage. Hon stönade och fnittrade.
Jag höll på att svimma. Det började svartna för ögonen och ett illamående kom över mig. Rahaela slog till mig med baksidan av handen. Det fick mig att piggna till.
Hon slickade sina nerstänkta läppar och sa hest, ”Hör på mig Argasi. Vi kommer att ses igen. Frågan är bara när. Det är upp till dig hingsten.” Hon drog lite i min slaka kuk med en blodig hand. Jag rös till.
”Du tillhör mig nu förstår du. Vi är som ett du och jag.” Hon gned sitt bara sköte mot min mage litegrand. ”Mm, vi får nog ta och göra om det här någon dag.”
”V..vad är du?” stammade jag fram mellan blåa läppar. Jag frös som ett djur. Kändes som jag inte hade en droppe blod kvar i kroppen.
”Men lille vän? Har du aldrig sett på film eller läst en bok?”
Jag skakade på huvudet.
”Jag är ordblind och har ingen teve.”
Hon skrattade och slängde bak huvudet. Brösten skumpade och blänkte av blod och svett. Jag skymtade ett namn tatuerat på hennes mage.
’Vlad’ stod det.
”Jag är ett barn av natten. Jägare efter det röda livet. I blodet finns hemligheter så fantastiska att du inte ens kan föreställa dig. ”
Hon la huvudet på sned och log. ”Men du kommer att förstå. Det kommer du”
”Vad har du …gjort med mig?” gurglade jag.
Rahaela hade börjat ta sig till framsätet. Hennes vita skinkor putade mot mitt ansikte. Jag ville bita henne i röven som hämnd men kunde inte röra mig. Satan!
Hon knölade över sätet och började korva sig ner i kjolen igen. Tröjan slank över huvudet. På något sätt hittade hon sin blomma som flugit av i farten och fäste den åter bakom örat. Med en näpen servett torkade hon sig runt munnen och mötte mina skånska ögon i backspegeln.
”Jag har dömt dig till evigt liv Argasi. Dömt dig till att försöka släcka en osläckbar törst.” Hennes långa ögonfransar blinkade hypnotiskt mot mig.
”Vampyr?” sa jag.
Hon nickade allvarligt och gick sen ut i regnet runt till min sida. Dörren flög upp och med starka armar lyfte hon upp mig ur baksätet. Mina byxor hängde fortfarande runt fotknölarna. Hon lutade mig mot bilen och satte sig på huk för att dra upp mina både regnblöta och fittvåta byxor. Hon gav min sladdriga dragg en kyss på vägen upp.
”Knäpp byxorna nu Argasi. Du har en lång väg framför dig.” Jag gjorde som jag blev tillsagd och stod där svajandes framför henne. Hon lutade sig närmre mig.
”Du är min nu. Glöm inte det. Det kan dröja länge innan vi ses igen. Men ses…det kommer vi att göra. Då blir det åka av ”, sa hon och log samtidigt som hon tog mig på pitten en sista gång.
Hon satte sig i Buicken igen och gasade upp V8:an i varv. Med skrikande däck stack hon iväg på den snirkliga vägen. Jag svajade till lite mer i regnet och kände mig plötsligt hungrig. Så jävla hungrig. Och det var inte hamburgare som lockade. Med ett snett flin under mustaschen tittade jag upp i skyn. Sen skrattade jag.
”Nu ni. Era jävlar. Nu ska ni få se på fan. Argasi Dae!” Jag skrek ut mitt namn och höjde händerna mot den nattsvarta himmelen. Med leende blodsprängda ögon promenerade jag mot Vreshult för ett nattmål.

Det hade aldrig känts så lätt att röra sig i mörkret.

"Tack för oss!"

Kolla gärna in Stewes blogg och ge han en kommentar!
http://stewe.blogg.se

Spänning på hög nivå

2009-11-01T17:07:00.003+01:00

Nästa inlägg osm fäljer är den fantastisk bizarra fristående uppföljare/eller vad man vill kalla den, till Låt den Fete komma in. Hämtat ur huvudet på Stewe Sundin och mig själv.

Mycket Nöje!